Menu

Clara

About Clara

Posts by Clara :

Biblioteket som relationsbyggare

,

Ett referat från CHals 2024 av Kajsa Gustafsson Åman

The future role of university libraries in a quickly changing society”

https://blog.degruyter.com/the-future-of-academic-libraries-a-utopian-vision-for-2040-and-beyond/

Rudolf Mumenthaler, Director of University Library Zurich

När han började skriva insåg han att han inte hade några svar utan enbart frågor! Men en sak var säker och det är att bibliotekens utveckling bottnar i teknologisk utveckling. Ungefär en månad efter att han släppt sin artikel släpptes Chat GPT och läget ändrades. En annan sak som Mumenthaler ser kommer ha stor inverkan är Quanum computing.

Men vad kan man anta kommer hända i framtiden. Mumenthaler menar att de digitala förändringarna leder till samhällsförändringar. Vi kommer ha mindre arbetstid med datorstödd personlig utveckling och livslångt lärande och därmed ökar möjligheter för biblioteket då det har betydelse för universitet och lärandet.

En annan viktig sak att beakta menar Mumenthaler är digital kontroll. Då många AI-tjänster bygger på tillgång till text och data blir det än viktigare att ha kontroll på sin data både personligt och som företag. Även här har biblioteket en roll!

Biblioteket kommer ändras till mer lärande platser när studenter ändrar sina krav. Fysiska och digitala utrymmen behöver samsas. Biblioteket bör bli än centralare i universitet som den arena där möten kan ske. Här behöver biblioteket vara proaktivt, förbereda för framtiden och bygga broar, menar Mumenthaler.

Situationen som universiteten befinner sig i med att behöva köpa tillbaka de artiklar de producerar ska inte upprepas med data, menar Mumenthaler. Det är viktigt att vi kurerar  data själva på universiteten och ger samhället. Biblioteket och samhället ska kunna använda AI  men vi och inte företagen ska ha kontrollen.

Att söka information kommer förändras med AI. AI kommer att ge oss svar men det gäller att fråga rätt och att prompta rätt blir allt viktigare. Släpp sökrutan! Ta initiativet! AI kan hjälpa till med ämnesord och abstrakt. Men vi måste kontrollera och stå för tillförlitlighet, menar Mumenthaler! Analogt med det resonemanget blir Open science viktigt för livslångt lärande och demokrati. Det material som produceras på universiteten ska publiceras fritt och vara tillgänglig samt öppet för AI. Som i sin tur ska vara öppet och synligt. Så man vet vad det bygger på!

Mumenthaler ser också en förändring inom livslångt lärande. Han menar att man inte berar ska lära nytt utan också lära ut sina erfarenheter. Ett givande och tagande i lärandet. Naturligtvis har biblioteket en viktig roll i detta. För bibliotekspersonalen blir didaktiken allt viktigare och stöd till lärande grupper. Vi ska erbjuda samarbetsyta men ska inte nödvändigtvis hålla i lärandet.

Mumenthalers bibliotek har gått över till kontaktbibliotekarier men har några specialiserade databibliotekarier. De fann övergången svår, för kontaktbibliotekarieskap behövs mjuka kompetenser och kommunikationskompetens liksom ämneskompetens De ska nå ut inom olika institutioner.

Universitet biblioteket ska fungera som samhällscenter men det är en kamp mot de rådande uppfattningarna om vad ett bibliotek är och vilket bland annat speglar sig i arkitekters förslag.

I diskussionen efter Mumenthaler lyftes frågan om säkerhetstänkande. Här finns det naturligtvis inga enkla svar.

En annan aspekt som lyftes var risken för AI att bli en ekokammare. Denna risk gör att det är än viktigare med genomskinlighet. Vi måste veta var svaren hämtas! AI-litercy är viktig här. Biblioteken små och företagen stora!

 

The Relational Academic Library in Theory and Practice”

Sheila Corrall, Professor, University of Pittsburgh

https://alastore.ala.org/socialfuture

https://www.timeshighereducation.com/campus/seven-strategies-turn-academic-libraries-social-organisations

Sheila Corrall har varit med och skrivit boken The Relational Academic Library in Theory and Practice och berättade om det de kommit fram till i sitt anförande.

Hon talade om det relationella akademiska biblioteket och hur samhället i stort tagit en mer social vändning. Den deltagande kulturen gör att gränsen mellan producent och konsument ffa inom information och media suddas ut. Hon menar att det nätverkande samhället kommer ge stor påverkan på bibliotekens utveckling också.

Marknadsföringen fokuserar på personliga relationer. Vilket gör att man känner sig utvald vilket knyter vidare till deltagande kultur vilket i sin tur ger gränslösa organisationer. Hon ser också en rörelse från expert till deltagande.

Om man då för detta till biblioteksvärlden ser hon en förändring från kontaktbibliotekarie till en bibliotekarie som är; hybrid, imbedded, blandad, 2.0, personlig och/eller boutique (personliga servcis).

Så biblioteket går från fakta till sociala kompetenser både inom och utom biblioteket. Även om biblioteket alltid varit engagerat ser Sheila Corrall att det blir än viktigare.

Hon ser också en rörelse mot sidebyside arbete och andra områden som omsorg. Vilket kan ge djupare relationer med avnämaren. I förlängningen till det resonemanget behöver t ex de som arbetar i informationsdisk utbildning i bibliotekets olika expertområden för att på ett kompetent sätt kunna hänvisa rätt.

Kan de akademiska biblioteken då göra dessa omvandlingar, frågar Sheila Corrall. På många bibliotek har kontaktbibliotekarier ersatts av experter på olika områden. Detta har i sin tur givit sämre kontakt med forskare.

För att gå vidare med en agenda för framtidsutveckling behöver bibliotekarier relationell kompetens. Hon ser ett ökat tryck på mjuka kompetenser och socialt kapital. Man behöver skapa en partnership manager på arbetsplatsen för att hantera detta.

I frågorna efter Sheila Corralls föredrag ställdes frågan;  måste vi eller bör vi göra detta? Svaret var att vi måste skapa sociala kontakter och närmare arbete till våra avnämare. Självservice är viktigt men support är också viktigt, och än viktigare i framtiden

Maria Haglund på KTHB menade att vi behöver närma oss. Kombinera funktions- och kontaktbibliotekarie i detta. Man kanske samordna en person som är kunnig på kinesisk kultur med någon databaskunnig för att kunna stödja den vilsne kinesiska studenten.

 

Att möta studenters användning, behov och önskemål: Några nedslag i forskningsläget och våra egna erfarenheter

Linda Borg, verksamhetssamordnare kundtjänst, Karlstads universitetsbibliotek, och Emil Näslund, undervisande bibliotekarie, Göteborgs universitetsbibliotek

Biblioteksgeografin är en antologi utgiven av Göteborgs universitet och Linda och Emil presenterade sitt kapitel i boken. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-27768

 

Linda inledde med att jämföra universitets- och högskolebiblioteket förr och nu. I ett 20-årigt perspektiv. Det är kanske inte länge men det har hänt mycket. Då var det en boksamling med några läsplatser, nu är det studenternas arbetsplats. Så rensa böcker och sätt in möbler! Sittplatser viktiga, liksom digital tillgång. På många bibliotek har andra verksamheter flyttat in. För studenterna är detta viktiga arbetsplatser som ger dem tillhörighet och rutiner.

Men med nya studenter kommer nya önskemål. Dagens studenter vill ha det mysigt och varierat. Biblioteket behöver ge utrymme för alla olika behov. Samtidigt behöver rummet vara lättorienterat och tydligt. Informationsdisken kan vara stor eller liten men det behöver vara tydligt utifrån de behov som studenter och personal har. Här behöver man också beakta flera basfaktorer som ljud- och ljusmiljö, it access, värme osv…

När biblioteket frågar studenterna vad de önskar blir svaret oftast mer. Men för att få mer användbara svar kan man behöva kombinera flera olika undersökningar som observationer, fokusgrupper och enkäter. Studenten är en viktig medskapare, om en fåtölj konstant flyttas kanske den ska få stå där?

Hur får man svar från de som inte kommer?

 

KTH Biblioteket – hela KTH:s mötesplats

Lenita Brodin Berggren, bibliotekarie, och Pontus Juth, undervisande bibliotekarie.

Arenagruppen på KTHB gör utställningar som ska synliggöra forskning och utbildning genom event och utställning för att skapa möten vid KTH. Lenita och Pontus visade och berättade om flera av de utställningar de gjort för att visa på bredden i vad de utgår från och hur de skapar.

De visade en utställning med rymd och fysik med utgångspunkten i Hannes Alfvén, Sveriges ende nobelpristagare i fysik. En viktig del är att de uppmuntrar interaktivitet och involverar studenter i utställningsarbetet. Vid en utställning om FAIR-principerna skapade de en serie om principerna, följt av ett quizz. Klarade du quizzet fick du ett tygmärke till overallen! Till den utställningen använde arenagruppen filmer som KB tagit fram. För att illustrera publiceringskostnader hade de lånat in en varuatomat som visade vad artiklar kostade.

Utställningarna kompletteras med panelsamtal eller andra föreläsningar och event. Allt de gör dokumenteras i DiVA, även filmer finns där.

Många av utställningarna kompletteras också med bibliometriska analyser.

Förutom utställningar och därtill kopplade föreläsningar håller Arenagruppen i administrationen av studentledda workshops, kravet är att det ska ha en anknytning till KTH och vara interaktivt. De kurerar också TED-x KTH.

 

En interaktiv WS

Karin Ljungklint, Chalmers bibliotek

Vi delades in i grupper med olika uppgifter där vi fick olika mål. Här skriver jag bara massage, dans och vilda planer!

Hur kan vi öka bibliotekariestudenters kunskap om lärosätesbibliotek?

Pieta Eklund, bibliotekarie, Högskolan i Borås, Katarina Michnik, Universitetsbibliotekarie, Göteborgs Universitet

Biblioteksgeografin är en antologi utgiven av Göteborgs universitet och Katarina och Pieta presenterade sitt kapitel i boken. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-27768

Katarinas och Pietas föredrag om hur bibliotekariestudenter uppfattar lärosätesbibliotek gick snabbt över till en diskussion om hur man kan få in nyutexaminerade i universitetsbiblioteket. Kan man börja där som nyutexaminerad? Kan man börja med trainee-program? Hur närmar professionen sig forskningen och tvärt om? Hur kan biblioteken orka med VFU-studenter? Hur kan VFU-studenter användas? Det blev en livlig och intressant diskussion där slutsatsen nog blev att professionen och forskningen måste fortsätta vara nyfikna på varandra.

Blivande bibliotekarier kommer inte börja arbeta på forskningsbiblioteken om de har uppfattningen om att det är svåra jobb som man måste avancera till.

 

Lars Burman Framtidens bibliotek

Lars Burman, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. 

Lars Burman delade in sitt föredrag i;

  • Meningen
  • Framtiden
  • Teser
  • Relationer

Stora delar av föredraget är baserat på boken Meningen med ett universitetsbibliotek

Självklart menar Lars Burman att biblioteket är kärnverksamhet och dess roll är att tillgängliggöra kunskap, bevara unika, ge utrymme åt det svåra, sprida forskning, gestalta värderingar som biblioteket är, ge plats för data människor och material, förvalta, stötta samhällets tillgång i kunskap samt läka själen. Detta är viktiga och svåra uppgifter och för att klara detta bör lärosätesbiblioteken samverka.

De övriga framtidsscenarierna ser Burman som; Status quo, Det kommersiella forskningsbiblioteket och KB som nationell infrastruktur ser Lars Burman som sämre.

En samverkansstruktur där de starka kan dra olika områden och alla hjälpas åt behövs för att stå så starka och samstämmiga som möjligt.

Vad ska lärosätesbiblioteket då göra tillsammans? Jo, de ska vara delar av en nationell vetenskapliga infrastruktur, ska ha forskningskapacitet, ska ha bra chefer för att förklara utåt och inåt, ska skapa forskningsdata och tillgängliggöra, ska bevara och tillgängliggöra, ska hålla apokalypsen borta!, ska finnas i samhället och i dess utveckling.

Lars Burman ser vad han kallar materialitetens återkomst dvs att ting (fysiska böcker) värderas. Han menar också att biblioteket har en central roll i publicering på lärosätena och ska uttrycka det akademiska värdesystemet. Ytterligare en viktig punkt är att ständigt ha studentperspektivet.

Temat för Chals var relationer och Lars Burman avslutade med att tala kring detta. Han menar att vad vi kallar de som besöker/använder våra biblioteket speglar hur vi ser på dem. Är de kunder som kan köpa oss eller patrons som gynnar biblioteken?

Hur är hierarkierna? Vem styr och vem styrs? Hur kan vi navigera i det?

Är biblioteket en mötesplats, den tredje platsen? Önskar vi den eller vill vi att biblioteket enbart är en arbetsplats, ett digitalt lager eller ett lager för fysiska böcker? Om vi vill ha en mötesplats för tankar som skapar nya tanker vilken är då personalen som kan skapa dessa miljöer? Vilka förutsättningar behövs för att skapa dem? Hur tar vi oss vidare för att förklara vad och hur biblioteket kan vara?

Medskick från SFIS vårkonferens på temat informationssäkerhet

,

SFIS tackar alla medverkande och deltagande för ännu en givande vårkonferens. Temat denna gång var lite extra angeläget i dessa tider, kanske inte alltid så upplyftande men ack så insiktsfullt och nyttigt att ta med oss in i våra organisationer. Här följer några punkter för den som missade att ta del av detta viktiga ämne.

Marcus Örven från Nimblr talade om byggandet av en säkerhetskultur och hur människors säkerhetsmedvetande kan stärkas inom en organisation. Människor behöver stöd på samma sätt som det finns tekniskt skydd för system. Därför kan det vara bra med ett holistiskt tänkesätt där IT och teknik kombineras med utbildning, inte minst med tanke på att användaren är den mänskliga brandväggen, som Örven uttryckte det.

I vår digitaliserade samtid skickas ca 94% av all skadlig kod via epost. Det är emellertid svårare att hitta sårbarheter i system än hos människor. Det finns olika metoder för att förändra beteenden i linje med en organisations säkerhetspolicy, Kunskap och medvetande är en sak, men beteenden en annan. Att vi vet om något är ingen garanti för att vi inte ska begå misstag. Viktigt att tänka på är att fel och misstag inte kan straff- eller skuldbeläggas, då vi inte begår fel med mening utan på grund av exempelvis god vilja, stress, nyfikenhet eller andra omständigheter. För att lyckas bygga en god och säker kultur måste alla i organisationen engageras och uppmuntras till att ta till sig information och prioritera efterlevnad. Det måste finnas en inkluderande atmosfär som främjar lärande snarare än att sätta dit den som gör fel. Leif Nixon från Combitech nämnde också myten om den korkade användaren. Det är ett faktum att vi begår misstag trots användarutbildning, och att vi därför skulle behöva ännu säkrare system, helst enligt lökmodellen som bygger på lager-på-lager-principen och får angriparen att börja gråta (!).  

Mafijul Islam från China Euro Vehicle Technology AB talade ända från Shanghai om den svåra bedömningen av risknivåer i cybersäkerhet inom bilindustrin. Bilar kan sägas ingå i ett större ekosystem där de ofta är uppkopplade mot omvärlden som en del av the internet of things, menar Islam. Det finns många ingångar till systemet i och med långa kedjor av leverantörer och underleverantörer. Islam talar om både riskanalys och riskhantering, där risk är produkten av sannolikhet och konsekvenser. Då risk tillskrivs ett värde krävs utförlig argumentation och dokumentation av riskernas olika dimensioner.  

Anders Bessier från Kungliga biblioteket (KB) talade om många olika aspekter av informationssäkerhet ur nationalbibliotekssynvinkel. I ljuset av cyberhot och klimatförändringar som ställer krav på beredskap, gäller det att minimera riskerna och hålla koll på vad som sker i omvärlden. Exempelvis lagar och förordningar är viktiga att känna till, och man behöver följa med i trender i informationssäkerhetsarbete samt lära sig av olika incidenter. Viktigt är att inventera sina informationstillgångar för att veta vad man har och hur man kan skydda dem på bästa sätt.

KB har en gemensam policy för hela myndigheten, samt en tvärfunktionell grupp som arbetar på bredden med frågor som rör exempelvis hantering av dataskydd. Det är viktigt att arbetet med informationssäkerhet är decentraliserat för att nå ut till alla delar av organisationen. Dock finns ett stort behov av fortsatt kunskap på området, och även Ludvig Stendahl från Riksrevisionen påpekade den varierande kompetensnivån och behovet av ett organisatoriskt enhetligt arbetssätt som inte är personberoende. Johanna Nilsson från MSB påpekade också att informationssäkerhet inte bara är en IT-fråga, utan att det handlar om att känna till hela organisationens rutiner och att arbeta med kontinuitet och beredskap i vidare mening. Bristen på kompetens kan även hänga samman med att man aldrig blir färdig med informationssäkerhetsarbetet. Ett ändamålsenligt, anpassat och kontinuerligt skydd kräver löpande insatser och ständigt lärande.

Ludvig Stendahl från Riksrevisionen tog upp så kallad effektivitetsrevision av en viss del av informationssäkerhetsarbetet på universitet och högskolor, nämligen skydd av forskningsdata. En tematisk granskning har genomförts av lärosätenas hushållning med och utnyttjande av resurser samt den faktiska måluppfyllelsen på området systematiskt informationssäkerhetsarbete. Mot bakgrund av kravet på föreskrifter och i ljuset av hot mot forskning såsom industriellt spionage och andra cyberattacker, ställdes en övergripande frågeställning om huruvida ett effektivt och ändamålsenligt arbete bedrivs på högskolor och universitet för att identifiera skyddsvärda data och utforma en praxis för att skydda dessa. Eftersom det är en prioriterad fråga att med god förmåga skydda forskning är det själva skyddsförmågan kring forskningsdata som fokuserades. Resultaten visade på att ett sådant arbete i nuläget inte bedrivs på ett systematiskt sätt och att forskningsdata sällan eller aldrig inkluderas i riskbedömningen. Dessutom rapporteras få incidenter och det är oklart hur ansvarsfördelningen kring detta ser ut. Styrningen brister och det finns en högst varierande kompetens kring frågorna, samtidigt som det finns ett behov av att förbättra stödet till lärosäten för att skapa en säker hantering av forskningsdata. Tydliga roller behövs inom organisationen så att varje medarbetare känner till sitt ansvar och det finns ett ledarskap med mandat att ställa tydliga krav.

Johanna Nilsson från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) påpekade att information är en verksamhetskritisk resurs, själva basen för en organisation som påverkar dess möjligheter att uppnå syfte och mål. Det finns en variation i fokus för skyddet av sådana tillgångar beroende på om det är viktigast att den endast ska vara tillgänglig för behöriga (konfidentialitet), om det är informationens korrekthet som är viktigast (riktighet) eller om prio är att informationen alltid ska gå att nå (tillgänglighet). Dessa faktorer bildar tillsammans akronymen KRT.

Till sist talade Leif Nixon från Combitech AB om bland annat IT-brottslighet, vars förutsättningar och främsta drivande faktor kan sägas vara så kallad ransomware, och därtill en korrupt miljö som gynnar sådan verksamhet. Exemplet Ryssland visar också att det är mycket svårt att arrestera personer som ägnar sig åt IT-brottslighet, eftersom IT-brottslighet i princip sanktioneras av staten i syfte att underminera västvärlden. IT-brottslighet har således vuxit till en professionaliserad affärsmodell, menar Nixon, och tillägger att den främst angriper organisationer och inte så mycket privatpersoner. Genom att använda olika IT-metoder utnyttjas sårbarheterna i de organisationer som angrips.

Nixon nämner att behörighetshantering, där en enda person aldrig ska ha tillgång till hela organisationens data, och konstanta säkerhetsuppdateringar av samtliga system är viktiga delar för att skydda organisationer från IT-attacker. Det vi också behöver lära oss är att bygga tillräckligt säkra system. I dagsläget är detta mer av ett konsthantverk än en ingenjörskonst. Att det hela delvis bygger på magkänsla skapar både osäkra system och system som blir alltför överdimensionerade och dyrbara.

/Cia Gustrén  

Årets informationsspecialist 2024 Eva Lundgren

,

 
SFIS började utse Årets informationsspecialist 2009. Det är således till en lång rad kvalificerade informationsspecialister som 2024 års informationsspecialist sällar sig.
”Med erfarenhet av flera olika sektorer men ändå med en klar och tydlig väg och med ett fokus på att göra informationsspecialisten till ett självklart nav på arbetsplatsen är Årets informationsspecialist väl värd utmärkelsen!
Årets informationsspecialist 2024 är Eva Lundgren, nu verksam på Stockholms tingsrätts bibliotek. Eva är från början laboratorieingenjören som gick över och blev bibliotekarie. Först var Eva bibliotekarie på YKI där hon ensam ansvarade för verksamheten. Hon köpte, katalogiserade, förde ut och gjorde sökningar åt forskarna. Med sig i bagaget hade hon att hon tidigare arbetat där i sin roll som laboratorieingenjör. Eva gick sedan till CBI:s bibliotek och YKI tillsammans med CBI och SP till SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Nu var det inte bara kemisk kompetens som behövdes utan Eva lärde sig också söka i betong- och cementkemi samt byggnadsteknik.
SP ombildades till RISE information center där Eva och kollegorna försedde forskare med rätt stöd för forskningen. RISE lade ner sitt Information center men Eva gick vidare till en helt ny kontext och är idag verksam på Stockholms tingsrätt. Även här sköter Eva biblioteket och alla kringuppgifter. Förutom det juridiska har Stockholms tingsrätt också Patent- och marknadsdomstolen i sin organisation.
Är det något vi ser kännetecknar Eva är det förmågan att sätta sig in i nya kompetensområden. Som informationsspecialist har Eva med sig problemlösning, kommunikation, transparens, metodik, kvalitet och struktur.”
SFIS gratulerar Eva Lundgren till utmärkelsen Årets informationsspecialist 2024. Förutom äran kommer Eva att få bidra med att skriva något till SFIS blogg samt hålla en kväll då hon berättar om sitt arbete!
Grattis Eva!

Rapport från SSIVKs nätverksträff

,

SFIS resestipendiat 2023 Maria Björklund har i och med resestipendiet haft möjlighet att besöka ytterligare en konferens. Här följer hennes rapport från SSIVKs nätverksträff på Karolinska Institutets bibliotek i Solna den 24 april.

*

Resestipendiet gav fina möjligheter till kompetensutveckling och nätverkande på Cochranes konferens i London 2023, och har gett vidare möjligheter till fortsatt arbete inom samma tema som konferenspresentationen stipendiaten gjorde. Nu har inbjudan från tidskriften BMJ Evidence-Based Medicine som följde konferenspresentationen blivit till en publikation:

Björklund, M., Ringsten, M., Bruschettini, M., & Garwicz, M. (2024). Teaching evidencebased medicine by using a systematic review framework: implementation in a Swedish university setting. BMJ evidence-based medicine, bmjebm-2023-112607.
https://doi.org/10.1136/bmjebm-2023-112607

Resestipendiepengarna räckte även till deltagande i en nätverksträff som anordnades av nätverket Systematiska Sökningar i Vetenskaplig Kontext, SSIVK, i Stockholm 24 april 2024.
Nätverket SSIVK har över 360 medlemmar, och ca 100 deltog i träffen.
https://www.ssivk.se/

Programmet under dagen hade både bredd och djup i en mix av presentationsformer som möjliggjorde aktivt deltagande och diskussioner i parallella spår. Här följer några intryck av nätverksträffen.

I formatet av en journal club utforskades “What every researcher should know about searching” utifrån en artikel av Gusenbauer & Haddaway. Hur pratar forskare respektive bibliotekarier/informationsspecialister om sökning och syftet med sökning? Artikeln och diskussionerna (ledda av Helen Sjöblom samt Eva Hessman, Göteborgs universitet, Biomedicinska biblioteket) gav intressanta perspektiv på hur vi på ett pedagogiskt sätt kan kommunicera att det finns olika sätt att söka beroende på syftet med sökningen. I vilken utsträckning tar forskare stöd av biblioteket för systematiska översikter? På Karolinska Institutets Bibliotek har en uppföljning av publikationer gjorts, där man tittar på i vilken utsträckning biblioteket omnämns i metod och/eller acknowledgements. I den inspirerande presentationen diskuterade hur biblioteket kan nå ut till ickeanvändare och hur vi kan nå ut till dem. Sabina Gillsund, Narcisa Hannerz och Ingrid Andersson presenterade och engagerade åhörarna i diskussionen.

Metoder för sållning av abstracts är en aktuell fråga, och hur man kan använda statistik för att beräkna när man ska sluta illustrerades genom ett projekt där detta prövats av Formas. Att sätta ett stoppkriterium kan spara tid, där man jobbar iterativt tills man når målet (i detta fall hitta 95% av relevanta träWar) vilket Arvid Bring visade i testresultatet.
Läs mer: Callaghan, M.W., Müller-Hansen, F. Statistical stopping criteria for automated screening in systematic reviews. Syst Rev 9, 273 (2020). https://doi.org/10.1186/s13643-020-01521-4

Görel Sundström (Uppsala UB) berättade om publicering av sökstrategier som förekommer i olika plattformar. Denna presentation belyste fördelar med att publicera sökstrategier utifrån ett open science-perspektiv där strategierna blir återanvändbara, får ett eget DOI, blir reproducerbara och man kan hitta dem lättare än då de t ex är publicerade som supplement till en artikel. Beställarens/forskarens godkännande behövs för publicering och finns ett protokoll för översikten kan man länka till det.
En plattform som används är t ex SearchRxiv
https://www.cabidigitallibrary.org/journal/searchrxiv

I workshopen Bättre fritextsökning med AntConc (Malin Barkelind, Uppsala UB) blev vi guidade i programvara som i mitt tycke var mycket användbar för att få grepp om en textmängd, t ex resultat av en testsökning. Genom att använda text mining blev det tydligt vilka begrepp som sökningen skulle kunna förbättras med, var det var lämpligt att trunkera samt t ex vanligt förekommande ord och fraser som gav en bra översikt över innehållet. Programvaran är kostnadsfri.
https://www.laurenceanthony.net/software/antconc/

Vilka databaser som är relevanta att söka i samt precision i sökningar är alltid aktuellt. Två presentationer addresserade detta (Therese Svanberg, med exempel från HTArapporter från Sahlgrenska. Att använda flera databaser är nödvändigt visar utvärderingen som presenterades. Dock föreslår ibland tidskriftsreviewers att ytterligare databaser ska inkluderas (framförallt citeringsdatabaser) vilket inte alltid är motiverat.
Mer läsning om precision:
Sampson, M., TetzlaW, J., & Urquhart, C. (2011). Precision of healthcare systematic
review searches in a cross-sectional sample. Research synthesis methods, 2(2), 119–125
https://doi.org/10.1002/jrsm.42

I presentationen Storskaligt stöd till precisionsmedicin inom diabetes berättade undertecknad samt kollegan Krister Aronsson om ett internationellt projekt där en serie av systematiska översikter utgjorde grunden för riktlinjer. Projektet startade 2020 och inkluderade runt 200 forskare världen över, med projektledare i Lund. Informationsspecialisterna blev en del av projektet och bidrog både som metodkonsulter och stöd genom att utföra systematiska sökningar och hjälpa forskargrupperna med att sålla i materialet i programmet Covidence. Projektet har hittills resulterat i 12 av 16 systematiska översikter och en konsensusrapport, publicerade i Nature.
https://www.nature.com/collections/ijchbebadj

En case report som sammanfattar informationsspecialisternas erfarenheter är accepterad i tidskriften Journal of Medical Library Association och blir troligen publicerad till sommaren.

Stort tack till SFIS som möjliggjorde deltagandet i nätverksträffen! Det var mycket givande att få träffa kollegor från hela landet och diskutera systematisk sökning ur olika perspektiv.
Lund, 29 april 2024
Maria Björklund, Medicinska fakultetens bibliotek, Lunds universitet.

En intervju med Kjell Nyman om öppna lärresurser

,

Kjell Nyman är nationalekonom och sedan fem år tillbaka pensionerad från en nästintill tre decennier lång yrkeskarriär som analytiker och opolitisk tjänsteman inom olika delar av Regeringskansliet. Hans engagemang för öppna lärresurser (Open Educational Resources, OER), växte fram under de år han var chef för analysfunktionen på Utbildningsdepartementet och grundar sig i en vilja att bidra till att kunskap, som kommit att bli en allt viktigare samhällsresurs, fördelas på ett mer jämlikt sätt i samhället. Till det kommer den betydelse som öppna lärresurser kan ha för att effektivisera och frigöra resurser inom högre utbildning – resurser som kan användas till andra angelägna insatser inom utbildningspolitiken.

Kjell delar den vision som länge funnits hos såväl UNESCO som EU-kommissionen att använda öppna lärresurser som ett instrument för att jämna ut tillgången till utbildning i världen. Länder som varit drivande i det arbetet är exempelvis USA, Kanada, Storbritannien och Spanien. Det har under årens lopp även funnits många initiativ till kunskapsdelning av detta slag i Norden men det är enligt Kjells uppfattning synd att Sverige inte kommit längre inom detta område. Han menar också att skapandet av öppna lärresurser må kräva en del initialt, men vi behöver möta de svårigheter som kan uppstå till en början för att det i slutändan ska leda till att kunskap sprids lättare, och på ett mer rättvist sätt, samt för att ta vara på de effektiviseringsvinster som på sikt uppkommer. Vi har i det avseendet mycket att lära av andra länder. Det behöver inte enbart handla om öppna lärresurser som görs fritt tillgängliga för alla utan även andra former av samarbete mellan olika lärosäten, såsom i Bayern där 13 universitet och 19 professionshögskolor gått samman för att gemensamt utveckla digitala undervisningsresurser som kan används fritt av alla deltagande lärosäten (Virtuelle Hochschule Bayern).

Vilka förändringar skulle då krävas i vårt kunskapssystem för att öppna lärresurser ska komma till sin rätt? I nuläget är vårt system för högre utbildning inte särskilt väl anpassat för samarbete och samverkan. Inom forskningen finns det ofta såväl ekonomiska som andra incitament till samarbete forskare emellan – ett samarbete som kan sträcka sig över i princip hela världen – men när samma personer i stället undervisar är det alls inte lika självklart att dela med sig av det material man tar fram. För att ta vara på de möjligheter som kan skapas via öppna lärresurser behöver liknande drivkrafter som länge funnits inom forskningen utvecklas även inom undervisningen. För att kunskap ska kunna spridas öppet och effektivt krävs att den formas utifrån ett allmänintresse snarare än ett egenintresse.

Kunskap används enligt Kjell ibland av vissa grupper för att höja sin status och bibehålla de privilegier som uppnåtts. Om man alltför generöst delar med sig av den kunskap man förvärvat riskerar man att på sikt förlora sina privilegier. Samtidigt är ett vanligt missförstånd att delning via öppna lärresurser innebär att det kursmaterial man tar fram släpps helt fritt, utan någon som helst kontroll. Så är inte fallet, påpekar Kjell. Dels krävs en grundlig kvalitetsgranskning (peer review) av öppna lärresurser för delad användning, dels finns sätt att kontrollera användningen av öppna lärresurser via så kallade Creative Commons-licenser. Skaparen av resursen kan då på ett smidigt sätt ange att den exempelvis inte får användas i kommersiella syften (vilket betecknas med CC-BY-NC) eller att inga ändringar får göras i materialet (CC-BY-ND).

Kort sagt blir öppna lärresurser än viktigare i en tid av stora behov av att fylla på med nya kunskaper (inte minst i takt med den snabba AI-utvecklingen), där många utbildningar ges på distans eller i hybridform och där stora delar av det digitala undervisningsmaterialet kan användas på ett mer effektivt sätt så att lärare på lärosätena slipper uppfinna alla delar av hjulet på nytt när de ska utforma en ny kurs. För att sådana satsningar ska bli bestående krävs dock en centralt ansvarig instans som förvaltar och samordnar stora mängder kunskap och gör den sökbar – något som saknas i Sverige idag.

Enligt Kjell finns det trots allt många ljusglimtar i utvecklingen framåt. Det händer saker på området även i Sverige. Arbetsgrupper har bildats, rekommendationer undertecknats och ett förnyat intresse visas från regeringshåll. Kjells förhoppning är att den positiva trenden håller i sig. För oss informationsspecialister är tanken om ett öppet kunskapssystem inte främmande, och kanske är det just vi som kan agera förvaltare av kunskap så som vi redan i mångt och mycket gör. SFIS öppnar upp för debatt i frågan, och missa inte vårt nästa diskussionstillfälle måndagen den 22 april på temat utbildning på Zoom.

Läs mer här: https://sfis.nu/kalendarium/diskussionstraff-tema-utbildning/

Vi ses!

 

Cia Gustrén

20240402 Resestipendiat Martin

Mottagare av SFIS resestipendium 2024 är Martin Iinatti Brengdahl

,

 
SFIS resestipendium instiftades 2023 och syftar till att ge medel för en resa med ”relevans för SFIS medlemmars professionella verksamhet och intresseområden.” https://sfis.nu/resestipendiet/
 
När ansökningstiden för SFIS resestipendium för 2024 gick ut 1 mars 2024 hade totalt 7 ansökningar inkommit. För styrelsen vidtog ett svårt och samtidigt angenämt arbete att utse en vinnare. Alla ansökningar hade relevans för SFIS medlemmar och hade väl underbyggda motiveringar. Styrelsen valde att bifalla den ansökan vars syfte var närmast SFIS:s inriktning med informationsspecialister.
Till mottagare av SFIS resestipendium 2024 blev således Martin Iinatti Brengdahl som avser åka på Nordic Workshop on Bibliometrics and Research Policy i Reykjavik Island november 2024.
Martin Iinatti Brengdahl förväntas, efter konferensen, skriva en rapport som publiceras i SFIS blogg samt delta i ett öppet möte och berätta om sina erfarenheter vid konferensen.
Resestipendiet är på 15000:-
 
Martin är verksam vid Linköpings universitetsbibliotek och då två ledamöter i styrelsen, varav den ena ordförande, också är det vill SFIS göra tydligt att dessa två inte deltog i beslutet för att undvika jäv.
SFIS styrelse genom Kajsa Gustafsson Åman, ordförande SFIS.

Inför 2024

Hej SFIS-medlem!
 
Så har det börjat ljusna efter årets mörkaste tid! Här i Norrköping, där jag bor, har vi nu hela 7 timmar och 44 minuters dag.
 
För SFIS ljusnar det också. Vi kommer alldeles snart be om nomineringar till Årets informationsspecialist och utlysa Resestipendiet! Detta kommer som enskilda mail till alla medlemmar men vi kommer också sprida det i alla upptänkliga kanaler. Alla medlemmar ombeds också sprida detta.
 
Planeringen för SFIS:s vårkonferens har börjat. Temat som vi siktar mot är Informationssäkerhet. Har du talare som du drömmer om eller idéer som du tycker vi ska ta upp, tveka inte att höra av dig. Du kan maila mig eller vår föreningsmail: info@sfis.nu. Datum för Vårkonferensen är torsdag 30/5, samma dag kommer vi att ha årsmötet.
 
Så här i början av året har Föreningshuset, som sköter SFIS administration, skickat ut medlemsavgifterna för 2024. Du som vet att du bytt jobb under året, logga gärna in på SFIS.nu och se vilka uppgifter du har registrerade hos SFIS. Det vore ju synd om du tappar ditt medlemskap!
 
Annat som händer under våren är våra olika lokalavdelningars årsmöten. Först ut är Mellansverige som har årsmöte 13/2, något som firas med semlor – som sig bör.
Bland lokalavdelningarna är det Stockholm och Mellansverige som har aktiviteter. Norr ligger i startgroparna medan Väst och Syd är vilande. Under tidigare år har SFIS haft lokalavdelningarna som arrangörer av med medlemsnära aktiviteter. Då både Syd och Väst är vilande är det ont om medlemsnära aktiviteter. Styrelsen jobbar därför med att skapa mindre kvällsaktiviteter via zoom. Här får du naturligtvis mer information när det närmar sig!
 
Hör gärna av dig med tankar, frågor och idéer!
 
Varma hälsningar
från SFIS styrelse genom Kajsa Gustafsson Åman, ordförande

En kort årssummering och framåtblick med Kajsa Gustafsson Åman, ordförande för SFIS

,

Hur skulle du summera året som gått, sett med informationsspecialisters ögon?

Jaa, man skulle nog kunna säga AI, AI och AI.

Vad har du för vision för SFIS det nästkommande året?

Att vi är en aktiv förening och ett nätverk för medlemmar att hitta fram till varandra. Vi vill ha en lagom nivå av aktiviteter, som går relativt enkelt att genomföra. Vägen framåt är att gemensamt i styrelsen sätta mål för föreningen och hitta sätt att uppnå dem. Vi är en liten förening. Vi behöver driva den framåt tillsammans. Viktigt därför att alla är aktiva på sitt sätt. Alla kan bidra. Vi jobbar också aktivt i styrelsen med att hitta bra arbetsstrukturer och sätt att dokumentera det vi gör.

Vad har du för förväntningar på 2024?

AI klarnar lite mer och det blir ännu mer bra verksamhet i SFIS.

 

Med detta önskar SFIS ordförande och övriga styrelse samt lokalföreningar en riktigt god jul och gott nytt år.

Kort rapport från NWB2023, en SFIS-sponsrad internationell konferens

,

Av Marco Schirone, viceordförande SFIS

Nordic Workshop on Bibliometrics and Research Policy (NWB2023) vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg var en sammanflätning av expertis och insikter från ledande tänkare inom bibliometri och forskningspolitik. Konferensen arrangerades av Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande vid Chalmers. För första gången någonsin hölls workshopen i Göteborg. Totalt mottogs 64 bidrag, vilket är det högsta antalet i konferensens 28-åriga historia. Granskarna, docent Björn Hammarfelt och docent Gustaf Nelhans, Högskolan i Borås) godkände 66% av bidragen, vilket resulterade i 27 muntliga och 15 posterpresentationer författade av 104 personer. Workshopen besöktes av 119 deltagare från 19 länder, vilket gjorde den till en verkligt internationell händelse.

Evenemanget var en plattform för att utforska nya idéer och dela kunskap inom detta viktiga vetenskapliga område. Bland höjdpunkterna var presentationerna av tre framstående huvudtalare. Vincent A. Traag vid Leidens Universitet diskuterade utmaningarna med kausalitet inom öppen vetenskap, ett område som är kritiskt för alla som arbetar med vetenskaplig dataanalys och forskningspolicy. Han betonade komplexiteten i att bestämma kausala effekter och vikten av att beakta kausalitet när man tolkar indikatorer och diskuterar policyer för öppna data. Michael Thelwall från University of Sheffield presenterade sin forskning om användningen av artificiell intelligens (AI) för att uppskatta kvaliteten på tidskriftsartiklar. Hans forskning där jämförde AI-utvärderingar med expertbedömningar från Storbritanniens Research Excellence Framework (REF) 2021, och gav värdefulla insikter i AI:s potential och begränsningar inom akademisk utvärdering. Trots att AI visade viss förmåga att förutsäga artikelkvalitet, underströk Thelwall att teknologin ännu inte är tillräckligt pålitlig för att ersätta mänskliga expertbedömningar. Cassidy Sugimoto, före detta ordförande för International Society for Scientometrics and Informetrics och professor vid Georgia Institute of Technology, talade om vetenskapens alltmer globala natur. Hon använde bibliometrisk data för att utforska vetenskapligt utbyte mellan olika nationer och hur vetenskaplig rörlighet, global finansiering och samarbete påverkar nationella vetenskapsportföljer. Sugimoto tog upp utmaningar som dominansen av engelska som lingua franca, könsojämlikheter och exploatering av lägre inkomstländer för datainsamling, samt föreslog lösningar som vetenskapsdiplomati och kollektiv infrastruktur.

Workshopen inkluderade även en paneldiskussion om Responsible Research Assessment – with or without the Nordic bibliometric indicator, som belyste hur bibliometri kan användas på ett ansvarsfullt sätt. Denna diskussion erbjöd insikter i hur olika aktörer, inklusive informationsspecialister, kan bidra till att forma mer rättvisa och effektiva forskningsutvärderingsprocesser.

Workshopen var också en viktig milstolpe för SFIS – en av huvudsponsorerna. Deras stöd speglade deras åtagande att främja kunskap och expertis inom informationshantering och bibliometri. SFIS:s bidrag till NWB2023 bekräftar organisationens roll som en central aktör inom det informationsvetenskapliga och professionella landskapet i Sverige och allt mer i ett internationellt perspektiv. Mer fördjupade rapporter om konferensen kommer att publiceras inom de kommande månaderna i ISSI Newsletter och tidskriften Information Research.

Load More

Back To Top

Svensk förening för informationsspecialister (SFIS)

Är en förening för dig som arbetar professionellt med informationshantering, omvärldsbevakning och kunskapsdelning. Våra medlemmar är bland annat bibliotekarier, informationsarkitekter och omvärldsanalytiker.

Kontakt

SFIS, Svensk förening för informationsspecialister
c/o Föreningshuset Sedab AB
Lumaparksvägen 7, plan 7
120 31 Stockholm

www.sfis.nu
info@sfis.nu

Medlemskontakt: medlem@sfis.nu