Sammandrag från KIMHUBs nätverksträff på Malmö Universitetsbibliotek (Orkanen), 4-5 maj 2023
KIMHUB är ett nätverk för Kommunikation, Information och Marknadsföring på Högskole- och UniversitetsBibliotek. Nätverket träffas cirka en gång om året för att utbyta erfarenheter och dela med sig av sina kunskaper på området.
Torsdag 4 maj
Eva Tornbjer & Maria Brandström (Malmö Universitetsbibliotek, MAUB) inledde nätverksträffen med att berätta om det pågående antologiprojekt som ska samla olika delar av MAUBs historia i samband med universitetets jubileumsfirande. De beskrev bland annat hur projektet inneburit en omfattande skrivarverkstad från att inventera idéer till att utvecklas i sitt skrivande. Det rekommenderas att göra studiebesök och lära sig av de som har mycket erfarenhet av att ge ut antologier. Efter skrivfasen återstår att hitta en bra och intresseväckande form för antologin, som också lockar till läsning och verkligen andas MAUB. Det ska gärna vara en lekfull framställning av en kollektiv berättelse, då antologin blir ett slags tidslinje över bibliotekets historia och utveckling. I diskussionen framhölls svårigheten att hitta historiskt stoff såsom bilder och annan dokumentation av tidigare kollegors erfarenheter. Det uppstår en problematik då kollegor går i pension eller slutar och man inte tillvaratar deras berättelser.
Julia Milder & Cecilia Burman (Stockholms Universitetsbibliotek, SUB) fortsatte med att prata om kommunikation i kontext med utvecklingen i riktning mot öppen vetenskap. Dels nämndes själva motiven med öppen vetenskap och varför det är viktigt. Tanken är att vetenskaplig produktion ska vara mer resurseffektiv, demokratisk och transparent. För detta krävs en övergripande policy som förändrar systemet i grunden. Frågan är hur detta kan kommuniceras på ett bra sätt med betoning på att det inte enbart är en biblioteksfråga (även om den ofta hamnar på bibliotekets bord) utan berör alla. Här finns goda skäl att kommunicera centralt genom att samverka med universitetets kommunikationsavdelning i syfte att ge stöd åt forskare att ställa om på ett sätt som är hållbart. Man kan exempelvis publicera en ingång på universitetets webb som uppmärksammar öppen vetenskap och därmed ger ytterligare tyngd åt frågan. I diskussionen uppmärksammades hur det ännu kan uppstå ett visst motstånd mot denna omställning då frågan om öppen vetenskap hänger samman med många andra frågor såsom forskares hantering och tillgängliggörande av sin forskningsdata. För att öppen vetenskap och öppna data inte ska upplevas som ett intrång i forskares vardagliga arbete måste många aspekter vägas mot varandra.
Karin Hägerbro Orrenius (Karolinska Institutets Bibliotek, KIB) berättade om ett lyckat kommunikationssamarbete inför Open Access-veckan. Viktigt är att budskapet kommuniceras av alla inblandade. Hela verksamheten ska alltså vara drivande i att nå ut med detta. Det hela är ett agilt arbete där ingenting är hugget i sten. Det rör sig om en flexibel och långsiktig satsning snarare än enstaka och isolerade kommunikationsinsatser. Relationsskapande aktiviteter som gemensamma möten väger tungt eftersom det skapas sammanhang mellan de ansvariga på olika områden. Detta ger mervärde åt det man vill ha sagt och gör att det skapas en samstämmighet och gemensam riktning.
Sara Lind m.fl (Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek, KTHB) presenterade sitt utforskande av olika AI-verktyg i bibliotekets kommunikationsarbete, både vad gäller text och bildfunktioner. ChatGPT har visat sig klara av väldigt många saker men kräver samtidigt faktagranskning och kontroll av referenser. Det finns också en tjänst som skriver texter i olika tonlägen. Vad gäller bildgenererande AI-verktyg testades bland andra Midjourney, men frågan ställdes hur man refererar till bilder som skapats med AI och vem som egentligen har upphovsrätten till dem. Det finns en mängd tjänster och därtill nya yrkesroller såsom prompt engineer, som kanske kan komma att bli mer framträdande på biblioteksområdet i framtiden. Kan prompts till exempel jämföras med söksträngar fastän de inte enbart söker och hämtar information, utan också genererar innehåll på basis av olika termer och fraser?
MAUBs utställningsverksamhet i form av Forskarnas galleri presenterades av Ann-Sofie Olsson, Maria Brandström och Åsa Tosting före en rundvandring i biblioteket. Tanken med utställningarna är att kommunicera ett urval av samhällsrelevant forskning på ett lättillgängligt, begripligt, inbjudande och relationsskapande sätt, i mitten av biblioteket som även ligger i mitten av Malmö. Det hela är en samproduktion med verksamma forskare, i syfte att hjälpa dem att se med andra ögon på sitt arbete samt göra deras forskning tydligare utanför akademin. Biblioteket ska alltid stå som avsändare och gör enbart egna utställningar eftersom man vill använda och behålla varandras kunskaper och kompetenser vid sidan av bibliotekarierollen.
Fredag 5 maj
Dagen inleddes med gruppsamtal där undertecknad deltog i en diskussion om hur man når ut till olika målgrupper som studenter, forskare och allmänhet. Det konstaterades att forskare ofta är väldigt upptagna och därmed svåra att nå, och att det finns en problematik i att nå ut till studenter vid andra lärosäten. Inte minst visade sig detta under pandemin, då enbart studeranden vid MAUB hade tillgång till universitetsbiblioteket och dess resurser. Vi efterlyste en samsyn på studenter och undertecknad funderade på om allmänheten lättare kan nås genom att engagera studenter och forskare. Ofta krävs en större nyhet som är relevant för en vidare målgrupp för att exempelvis medierna ska vilja skriva om det. Undertecknad funderade på begreppet embedded librarianship, att som bibliotekarie pröva på att befinna sig ute på universitetets institutioner, och vi konstaterade att detta har såväl för- som nackdelar och att centraliserings- och decentraliseringsinitiativ hela tiden går i vågor.
Sen var det dags för Maria Svenningsson och undertecknad (Linköpings universitetsbibliotek, LIUB) att berätta om projektet Se hela LiUB. Vi pratade om vikten av att lyfta fram och synliggöra hela bibliotekets verksamhet i det fysiska rummet, gärna på ett konkret och praktiskt sätt. Det gäller att visa upp tjänster och kompetenser som annars inte syns och på så vis bibehålla vår relevans så att biblioteket utvecklas i takt med samhällsutvecklingen samt kommunicera denna förändring till omvärlden. Informationen bör vara enkel att ta till sig och ska få användare att känna sig välkomna, inbjuda till dialog samt skapa ett attraktivt biblioteksrum – detta genom att dyka upp på och ge information på olika och ibland oväntade platser. Enligt forskningen är visuella och ännu hellre multimodala uttrycksformer mer effektiva i det att de är lättare för våra hjärnor att ta till sig, bearbeta och komma ihåg. Multimodalitet innebär att olika uttrycksformer kombineras på ett sätt som förstärker eller kompletterar enskilda uttryck så att dess innebörder mångfaldigas. Så till frågan vad ett bibliotek egentligen är och vad det är vi erbjuder. Som överbibliotekarie David Lawrences visualisering av det moderna biblioteket tolkades här, kan olika målgrupper och deras behov sägas utgöra mittpunkten och vår ständiga fokus, medan bibliotekarier och det vi erbjuder finns runtikring och vårt sätt att konkret och i praktiken erbjuda detta hamnar allra ytterst. Det är dock en komplex bild som i Se hela LiUB-projektet utmynnade i ett antal fokusområden, som av undertecknad sammanfattas i termer av den fysiska arbetmiljön, det pedagogiska stödet och det digitala biblioteket. Det fysiska och det digitala biblioteket vävs på olika sätt samman till en helhet.
Ann-Sofie Olsson, Åsa Tosting och Maria Brandström (MAUB) pratade och exemplifierade sedan på olika sätt kommunikation i biblioteksrummet. Frågan som ställdes var hur vi på bästa sätt kan skilja mellan olika delar av en stor biblioteksyta så att användare förstår hur de förväntas agera på respektive plats och vad som gäller var. Helst ska tilltalet vara mjukt eller humoristiskt, trevligt formulerat och gärna uppmuntrande. Anvisningar ska gärna vara flexibla eller ändringsbara men frågan är hur vi markerar att vi befinner oss i en tyst och koncentrerad zon eller kreativ och pratvänlig zon. När, hur och var ska man egentligen skylta för att kommunikationen ska bli så balanserad och begriplig som möjligt?
Karin Hägerbro Orrenius och Sara Janzen (KIB) berättade därefter om en interaktiv karttjänst som visar var man befinner sig i biblioteket och hjälper till att hitta i lokalerna. Denna tjänst bygger på den befintliga planritningen och är programmerad i vektorgrafik med hjälp av Javascript. Man kan även få en QR-kod för att ta med sig kartan på sin mobiltelefon. Vidare beskrevs av Sara Lind (KTHB) ett skärmverktyg som låter en ta fram posters och skärmbilder genom att först ladda upp kalenderhändelser och göra detta till pdf:er med QR-kod. Fördelen är att det blir snyggt och enhetligt, att alla kan använda detta verktyg och spara tid, men däremot kan man inte ta ut svängarna så mycket eftersom utseendet alltid är detsamma. Bilder måste laddas upp separat och webbuppdateringar kan krångla. I framtiden efterlystes fler anpassade skärmformat, sortering av QR-koder och fler delningsmöjligheter.
På det hela taget en väldigt givande träff för utbyte av många intressanta erfarenheter och lärdomar att ta med sig i det fortsatta kommunikationsarbetet på bibliotek runtom i Sverige.
Text och bild av Cia Gustrén