Rapport från SSIVKs nätverksträff
SFIS resestipendiat 2023 Maria Björklund har i och med resestipendiet haft möjlighet att besöka ytterligare en konferens. Här följer hennes rapport från SSIVKs nätverksträff på Karolinska Institutets bibliotek i Solna den 24 april.
*
Resestipendiet gav fina möjligheter till kompetensutveckling och nätverkande på Cochranes konferens i London 2023, och har gett vidare möjligheter till fortsatt arbete inom samma tema som konferenspresentationen stipendiaten gjorde. Nu har inbjudan från tidskriften BMJ Evidence-Based Medicine som följde konferenspresentationen blivit till en publikation:
Björklund, M., Ringsten, M., Bruschettini, M., & Garwicz, M. (2024). Teaching evidencebased medicine by using a systematic review framework: implementation in a Swedish university setting. BMJ evidence-based medicine, bmjebm-2023-112607.
https://doi.org/10.1136/bmjebm-2023-112607
Resestipendiepengarna räckte även till deltagande i en nätverksträff som anordnades av nätverket Systematiska Sökningar i Vetenskaplig Kontext, SSIVK, i Stockholm 24 april 2024.
Nätverket SSIVK har över 360 medlemmar, och ca 100 deltog i träffen.
https://www.ssivk.se/
Programmet under dagen hade både bredd och djup i en mix av presentationsformer som möjliggjorde aktivt deltagande och diskussioner i parallella spår. Här följer några intryck av nätverksträffen.
I formatet av en journal club utforskades “What every researcher should know about searching” utifrån en artikel av Gusenbauer & Haddaway. Hur pratar forskare respektive bibliotekarier/informationsspecialister om sökning och syftet med sökning? Artikeln och diskussionerna (ledda av Helen Sjöblom samt Eva Hessman, Göteborgs universitet, Biomedicinska biblioteket) gav intressanta perspektiv på hur vi på ett pedagogiskt sätt kan kommunicera att det finns olika sätt att söka beroende på syftet med sökningen. I vilken utsträckning tar forskare stöd av biblioteket för systematiska översikter? På Karolinska Institutets Bibliotek har en uppföljning av publikationer gjorts, där man tittar på i vilken utsträckning biblioteket omnämns i metod och/eller acknowledgements. I den inspirerande presentationen diskuterade hur biblioteket kan nå ut till ickeanvändare och hur vi kan nå ut till dem. Sabina Gillsund, Narcisa Hannerz och Ingrid Andersson presenterade och engagerade åhörarna i diskussionen.
Metoder för sållning av abstracts är en aktuell fråga, och hur man kan använda statistik för att beräkna när man ska sluta illustrerades genom ett projekt där detta prövats av Formas. Att sätta ett stoppkriterium kan spara tid, där man jobbar iterativt tills man når målet (i detta fall hitta 95% av relevanta träWar) vilket Arvid Bring visade i testresultatet.
Läs mer: Callaghan, M.W., Müller-Hansen, F. Statistical stopping criteria for automated screening in systematic reviews. Syst Rev 9, 273 (2020). https://doi.org/10.1186/s13643-020-01521-4
Görel Sundström (Uppsala UB) berättade om publicering av sökstrategier som förekommer i olika plattformar. Denna presentation belyste fördelar med att publicera sökstrategier utifrån ett open science-perspektiv där strategierna blir återanvändbara, får ett eget DOI, blir reproducerbara och man kan hitta dem lättare än då de t ex är publicerade som supplement till en artikel. Beställarens/forskarens godkännande behövs för publicering och finns ett protokoll för översikten kan man länka till det.
En plattform som används är t ex SearchRxiv
https://www.cabidigitallibrary.org/journal/searchrxiv
I workshopen Bättre fritextsökning med AntConc (Malin Barkelind, Uppsala UB) blev vi guidade i programvara som i mitt tycke var mycket användbar för att få grepp om en textmängd, t ex resultat av en testsökning. Genom att använda text mining blev det tydligt vilka begrepp som sökningen skulle kunna förbättras med, var det var lämpligt att trunkera samt t ex vanligt förekommande ord och fraser som gav en bra översikt över innehållet. Programvaran är kostnadsfri.
https://www.laurenceanthony.net/software/antconc/
Vilka databaser som är relevanta att söka i samt precision i sökningar är alltid aktuellt. Två presentationer addresserade detta (Therese Svanberg, med exempel från HTArapporter från Sahlgrenska. Att använda flera databaser är nödvändigt visar utvärderingen som presenterades. Dock föreslår ibland tidskriftsreviewers att ytterligare databaser ska inkluderas (framförallt citeringsdatabaser) vilket inte alltid är motiverat.
Mer läsning om precision:
Sampson, M., TetzlaW, J., & Urquhart, C. (2011). Precision of healthcare systematic
review searches in a cross-sectional sample. Research synthesis methods, 2(2), 119–125
https://doi.org/10.1002/jrsm.42
I presentationen Storskaligt stöd till precisionsmedicin inom diabetes berättade undertecknad samt kollegan Krister Aronsson om ett internationellt projekt där en serie av systematiska översikter utgjorde grunden för riktlinjer. Projektet startade 2020 och inkluderade runt 200 forskare världen över, med projektledare i Lund. Informationsspecialisterna blev en del av projektet och bidrog både som metodkonsulter och stöd genom att utföra systematiska sökningar och hjälpa forskargrupperna med att sålla i materialet i programmet Covidence. Projektet har hittills resulterat i 12 av 16 systematiska översikter och en konsensusrapport, publicerade i Nature.
https://www.nature.com/collections/ijchbebadj
En case report som sammanfattar informationsspecialisternas erfarenheter är accepterad i tidskriften Journal of Medical Library Association och blir troligen publicerad till sommaren.
Stort tack till SFIS som möjliggjorde deltagandet i nätverksträffen! Det var mycket givande att få träffa kollegor från hela landet och diskutera systematisk sökning ur olika perspektiv.
Lund, 29 april 2024
Maria Björklund, Medicinska fakultetens bibliotek, Lunds universitet.