SFIS Mellansverige

Text: Kajsa Gustafsson Åman

Teknikdagen 2025 var enbart en digital tillställning. Temat för året var MIK och Öppen data. Det visade sig bli en fruktbar kombination.

Första talare var Jonna Steinrud, sakkunnig inom MIK och Årets informationsspecialist 2025. Jonna är digitaliseringsstrateg i Säters kommun och författare, tillsammans med Marika Alneng, till MIK i praktiken.

På Teknikdagen talade Jonna om bibliotekens roll i skärningspunkten mellan kunskapsförmedling, demokrati och digitalisering. Jonna talar om ett glapp som många medborgare upplever mellan digitalisering och informationsflöde och som de inte hänger med i. Digidel har gjort en genomgång av Sveriges kommuner för att se var digital vägledning finns och hur den är organiserad. Rapporten visar att det skiljer sig stort åt mellan olika kommuner och att struktur saknas. Biblioteken är oftast de som svarar mot behoven och är mycket olika rustade för detta. Till viss del svarar detta mot den uppgift biblioteken har att stötta människor i deras digitala utveckling. Men, poängterar Jonna, det är skillnad på att stödja MIK-behov och handläggning. Det är också viktigt att biblioteken får tydligt stöd och skrivningar att förhålla sig till när AI kommer. AI-kommissionen var tydliga med att de ser biblioteken som en arena men det måste då också bli tydligt vad som förväntas och hur finansieringen ska vara.

Bibliotekarier ska inte handlägga enskilda människors ärenden, de ska arbeta med att stärka deras Medie- och InformationsKunnighet!

Josefin Wilson är regional utvecklingssamordnare i region Kronoberg och är del i projektet Mot nya höjder. Projektet avser stärka barn och unga i deras utveckling mot STEM (Science, Technologies, Engineering, Maths) genom tillägget Arts så att det blir STEAM. Genom att inkludera konst blir det lättare att tillämpa teknik och intressera barn och unga. Josefin berättade, mycket engagerat, om arbetet med att i ett område med så mycket landsbygd som Kronoberg och med så stor andel teknikkänslig exportindustri, om det viktiga arbetet att stimulera barn att välja utbildningar på det tekniska området.

Regionen samarbetar med skolan, näringslivet och företagen i projektet där Mot nya höjder är ett koncept för att trycka på STEAM. Bland annat har man en Science Center buss som åker till skolor.

Josefin pekar också på att strategin från regeringen poängterar att flickors intresse för STEM måste ökas, men menar att det är att lägga initiativet på dem. Hon menar att incitamentet för att kunna välja måste ges till flickorna. De har intresset, som LiU-forskaren Ulrika Sultan visar, men ser inte förebilder och vägar. Ska de själva vilja måste de besegra många hinder istället för att se vägar in med förebilder och lika villkor.

Dagens tredje talare var Terese Raymond, den andra halvan av Digidel. Terese talade om digitalt utanförskap och att det inte är, som myten säger, endast äldre som är utanför. Det är tydligt att digitalt utanförskap hänger samman med socioekonomiska faktorer. Har du få resurser gäller detta också digitalt.

Terese använde en rapport från region Gotland som stöd. Den visar att utbildningsnivå, yrke, disponibel inkomst och bakgrund spelar stor roll för digital tillhörighet. Personer inom informationsområdet, som SFIS:s medlemmar, är superanvändare. De missgynnande socioekonomiska faktorerna förstärker det digitala utanförskapet i en återkopplingsloop. Ju mindre digitala resurser du har, desto mindre del tar du och deltar mindre. Terese menar att det måste till strategiska beslut för att bryta den loopen.

Lisa Hjelmfors arbetar på Linköpings universitetsbibliotek som forskningskoordinator inom öppen vetenskap. Lisa har en bakgrund som disputerad inom medicinområdet och arbetar med tillgängliggörande av öppna data. Syftet med öppenheten är att ge möjligheter till att motverka forskningsfusk men framför allt att data ska kunna återanvändas i vidare forskning.

Devisen för publicering av forskningsdata är ”Så öppet som möjligt och så stängt som nödvändigt”. Lisa talade om kraven från forskningsfinansiärer på att forskning ska publiceras öppet och om svårigheterna att para detta med forskningsetiska principer. Har man lovat anonymitet – hur kan man då publicera?

Den väg som Lisa visar på är att informationsklassa datan och säkerställa vad man kan få ta del av efter sekretessbedömning. Då kan data lagras i filvalv och lämnas ut efter ansökan. För att hitta i datavalvet behövs tydliga metadata som beskriver innehållet.

Mattias Axell är expert och rådgivare inom informationshantering och arbetar till vardags på MetaSolutions kring metadata, datadelning, öppen källkod och digital suveränitet. Mattias har en bakgrund som informationsarkitekt.

Metadata är limmet för internet, det gör att delar blir utbytbara, ger möjlighet till kommunikation och egen tillgång.

Det är svårt att finna öppna data, organisationer som lägger ut sin data gör det ostrukturerat och i egen regi. Dataverkstaden, som drivs av Internetstiftelsen, arbetar med standardisering för framtiden. Det behövs metadata och det behövs dataspecifikationer för att göra data mer hanterbart. Krav som teknisk standard är nödvändigt, menar Mattias. Dataverkstaden arbetar med att göra data arbetsbart medan Dataportal.se är själva uppsamlingsplatsen.

Genom att tillgängliggöra öppna data kan man dels stödja öppenhet men man kan också använda data som redan finns. Välja mellan att samla nytt eller skapa nytt.

Dagen knöts ihop av Jonathan Crusoe, universitetslektor vid Högskolan i Borås. Hur ser egentligen medborgare på öppna data?

Det finns ett helt ekosystem med öppna data. Som medborgare ser man det som en tillgång eller som användare. Som medborgare kan jag använda öppna data för mina syften. Jag kanske vill skapa en app om vilka kläder jag behöver använda i förhållande till vädret. Jonathan visar med detta exempel hur man kan söka efter öppna data. Och vilka fällor man kan gå i. Det finns enorma mängder att finna, men de är alla olika strukturerade, som Mattias talade om tidigare.

Jonathan menar att det inte är den öppna datan per c som är målet utan användningen/behovet av den. Datan kan tas fram för ett syfte och sedan användas för ett annat som en ny användare ser. Detta är en process som fordrar lärande. Först att inse att man har ett behov av data, sedan att finna den, följt av att tyda den for att sedan kunna applicera den så att den blir användningsbar. Allt detta kräver lärande och informationskompetens.

Så knöts dagen ihop som ett pärlband. Medborgarnas behov av och tillgång till digital kompetens. Tillgängliggörande av öppna data och hur den blir sök/hittbar för att knytas ihop till ett lärande för medborgaren. De sex olika talarna hade olika perspektiv men landade tillsammans i att MIK och öppna data hänger samman och att biblioteket är en arena för detta arbete.

SFIS Mellansverige tackar alla talare och alla deltagare och ser fram emot nästa Teknikdag – som blir den 22:a!