Skip to content
pil LIU

Teknikdagen 2022 SFIS Mellansverige

SFIS Mellansverige
Arbetets museum, Norrköping

Välkommen till Teknikdagen 2022! 
#teknikdagen 2022

Digitalt – blandade utmaningar
SFIS Mellansveriges Teknikdag för 2022 är en dag med ett fullmatat program om våra digitala verkligheter.

I år är vi åter på plats i Arbetets museum, Norrköping.

Detta år har vi en blandning av digitala utmaningar i centrum.

Årets talare på den 18:e Teknikdagen den 12/10 i Norrköping är Siska Humlesjö, Göteborgs universitet, Pieta Eklund, Borås HB och Gustaf Nelhans, Borås HB, Katarina Wiberg, KB samt  Henrik Summanen, DIGISAM/Riksantikvarieämbetet

Programtider Teknikdagen (talarpresentationer längst ned)

kl  9:30 – registrering samt fika & mingel
kl 10:00 – 10:40 Siska Humlesjö – Queerlit: forskning + metadata = sant
kl 10:45 –  11:25 Gustaf Nelhans – Tvivelaktig publicering i det föränderliga publiceringslandskapet

kl 11:30 –  13:00 lunch

kl 13:00 – 13:40 Pieta Eklund – Bibliotekarier förhandlar om en plats i forskningsprocesser
kl 13:45 – 14:25 Katarina Wiberg – Kungliga bibliotekets uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap
kl 14:25 – 14:45 kaffepaus
kl 14:45 – 15:25 Henrik Summanen – Kulturarvets digitalisering.
kl 15:25  – sammanfattning och avslut

Välkommen!

Anmälan:
Pris för SFIS-medlem 500:-.
Pris för ickemedlem 900:-.

Lunch och kaffe ingår.

Om du är medlem, tryck HÄR för att logga in på Min Sida för att göra din anmälan.

Om du inte är medlem gör du din anmälan HÄR.
Om du önskar bli medlem och därmed delta till medlemspris, så kan du anmäla dig som medlem HÄR först, sedan gör du din anmälan till Teknikdagen 2022 genom att du loggar in på Min sida och anmäler dig.

Anmälan senast 3/10. Anmälan är bindande men kan bytas inom organisationen.

Talarpresentationer

Siska Humlesjö,
projektassistent och systembibliotekarie i projektet Queerlit vid Centrum för digital humaniora

Queerlit: forskning + metadata = sant
Hur gör vi skönlitteratur sökbar? Projektet Queerlit utvecklar en databas över svensk skönlitteratur med HBTQI-tematik och en thesaurus med länkad data för att beskriva den queera litteraturen med termer för både forskare och för communityt de beskriver. Siska Humlesjö berättar hur forskare praktiskt och konkret kan bidra till biblioteksutveckling, hur engagerade läsare och litteraturvetare kan hjälpa biblioteken med ämnesord och allmänt om projektet.

Gustaf Nelhans,Fil dr,
i vetenskapsteori och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Hans forskning inom scientometri fokuserar på teoretiska, metodologiska och forskningspolitiska aspekter av den vetenskapliga publikationen i vetenskaplig praxis.

Tvivelaktig publicering i det föränderliga publiceringslandskapet
Om Rovtidskrifter utifrån artikeln Methodological Considerations for Identifying Questionable Publishing in a National Context. Gustaf Nelhans sätter vetenskaplig publicering i ett historiskt perspektiv, med särskilt fokus på tidskriftsartikeln, men med utblickar både till andra format som monografin och i relation till öppen tillgång.

Pieta Eklund,
arbetar som bibliotekarie med att utveckla tjänster för forskare, vilket innefattar arbete med öppen tillgång till publikationer och tvivelaktiga tidskrifter, forskningsdata och öppen vetenskap vid Högskolan i Borås. Hon disputerade i februari 2022 med avhandlingen: Academic librarianship in flux: the dynamics of negotiating professional jurisdiction, som handlar om utveckling av och förändringar i bibliotekarieprofessionen i förhållande till forskare och uppdraget att utveckla bibliotekets forskarnära tjänster.

Bibliotekarier förhandlar om en plats i forskningsprocesser
Pieta kommer att presentera avhandlingens resultat som visar att bibliotekarier är redo att närma sig och arbeta med forskares arbetsområden, de vill säga forskningsprocesser, genom att erbjuda sin expertis och sina tjänster. Dock ställs bibliotekarier inför flera olika utmaningar och hinder i sina försök att göra detta.

Katarina Wiberg,
handläggare på Kungliga biblioteket, arbetar med samordning av öppen vetenskap och öppen tillgång vetenskapliga publikationer.

Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. I uppdraget ingår att, ur ett helhetsperspektiv för öppen vetenskap, identifiera gemensamma mål och prioriteringar, kartlägga rollfördelning och ansvarsområden samt definiera behov av stöd och vägledning.

Henrik Summanen,
samordnare vid DIGISAMs sekretariat, vid Riksantikvarieämbetet. Sekretariatet har i uppgift att samordna digitaliseringen inom ABM-sektorn i Sverige. Han har en bakgrund som arkeolog och språkvetare, och arbetar sedan 20 år med digitala projekt på bland annat Historiska museet, Stockholms stadsmuseum och Riksantikvarieämbetet. Han representerar Sverige i EUs expertgrupp för digitalt kulturarv.

Kulturarvets digitalisering.
I sin bok Kulturarvets Digitalisering (2021) analyserar han det paradigmskifte som både samhället och branschen står inför i samband med digitaliseringen. Slutsatsen är att kulturarvet inte längre bör delas in i bibliotek, arkiv och museer – det är en indelning som hör till den analoga historien. Istället bör vi inom hela ABM-sektorn se på hur nya strukturer kan förbättra användbarheten för det material som vi förvaltar.