Konferensen kommer vara på plats på KTH samt digital.
Program
Torsdag 21/5 2026 13.00-13.30 Välkomsttal och inledning 13.30-14.10 Arwid Lund. TLS tidiga historia 14.15-14.30 SFIS Historia I. 14.30-15.00 Fika 15.00-16.00 Tobias Alexander Bang Tretow-Fish & Malthe Erslev. The role of LLM i Research. På engelska 16.00-17.00 Talare 3 18.30-Jubileumsmiddag. Särskild anmälan.
Fredag 22/5 2026 8.00-8.40 – Ann-Christin Karlén. Information i två världar – från juridikens logik till försvarsmaktens beredskap. 8.45-9.25 – Tuija Drake och Henrik Ardesjö. Nya Libris, redo för framtiden. 9.30-10.00 Fika 10.00-10.40 – Erika Hedhammar. Skydda fysiska samlingar. 10.45-11.10 SFIS historia II. 11.10-12.00 Årets informationsspecialist. Summering och avtackning.
Gör din anmälan redan idag!
Fysiskt deltagande anmäl dig här Digitalt deltagande anmäl dig här Anmälan dig till middagen här
Om talarna
Tobias Alexander Bang Tretow-Fish
Tobias Alexander Bang Tretow-Fish is a lecturer and researcher at Aalborg University, working within the research environments L-ILD and XLAB. His work centers on how digital technologies shape teaching and learning ranging from adaptive learning systems and learning analytics dashboards to the epistemic and pedagogical implications of generative AI as well as how large language models challenge traditional notions of knowledge, evidence, and academic practice.
Malthe Erslev
Malthe Erslev is postdoc with and director of Digital Aesthetics Research Center, Aarhus University, and specialist consultant focusing on AI in professional education at VIA University College, Aarhus. Erslev’s work focuses on exploring anti-mimetic modes of engagement between humans and computers, particularly language models. Among other things, he has written a book about people pretending to be AI chatbots and won a couple of awards for his research.
In this presentation, we argue that contemporary research is situated within a broader crisis of epistemology. A crisis where Large Language Models (LLMs) play a central, structuring role. Rather than treating LLMs as neutral assistants that merely automate parts of research, we examine how they reshape the cognitive and epistemic conditions under which knowledge is produced. To explore what it means to compute within this crisis, we present an experiment using two different LLM tools – a general-purpose model (GPT-4o) and a purpose-built research system (Elicit). The application of these tools is within the practice of the systematic literature review.
Our analysis moves beyond the question of whether LLMs can replicate human labour in screening or synthesizing studies. Rather, we focus on what their application does to the epistemological foundations of systematic review work. Drawing on conceptual concepts of bullshit and nonconscious cognition, we show how LLMs introduce forms of reasoning that resist traditional criteria of transparency, stability, and reproducibility.
To expand on these findings, we incorporate insights from workshop-based engagements with researchers at a university and a university college. In these sessions participants used an LLM to assess study eligibility. Through these sessions it was apparent that LLMs operate as both methodological obstacles and productive disruptions in the production of systematic literature reviews. Their non-transparent and non-reproducible outputs expose assumptions, epistemic commitments, and sociotechnical imaginaries that researchers bring to systematic review practices. Rather than replacing established methods, LLMs foreground the tensions between procedural systematicity and the lived, interpretive work of research.
Across both the experiment and workshops, we show that LLMs function less as tools of automation and more as epistemic provocations: instruments that reveal how researchers themselves imagine and enact knowledge practices under postdigital conditions.
Arwid Lund
Arwid Lund är svensk universitetslektor vid Södertörns högskola i Stockholm. Han är ämnessamordnare för Biblioteks- och informationsvetenskap och specialiserar sig på politisk ekonomi och ideologi relaterad till digitala plattformar, öppen tillgänglighetspublicering och vetenskaplig kommunikation. Ett nytt forskningsintresse rör informationsvetenskapens tidiga svenska historia. Han är författare till två vetenskapliga monografier och ett tiotal antologikapitel och kollegialt granskade artiklar.
Presentationsämne: ”Dokumentalistpionjär Hilda S. Lindstedts syn på katalogisering, klassifikation och förmedling 1911-1938”
Erika Hedhammar
Erika Hedhammar arbetar som utredare på Riksantikvarieämbetet om frågor som rör risker för kulturarv och museisamlingar. I hennes programpunkt får ni höra om hur man kan göra en riskanalys för samlingar, vad man kan ta med i en katastrofplan för samlingarna och hur man kan öva den.
Ann-Christin Karlén
Information i två världar – från juridikens logik till försvarsmaktens beredskap. Hur förändras informationens roll, värde och sårbarhet när man rör sig från den juridiska världen till försvarsvärlden? I detta föredrag reflekterar Ann‑Christin Karlén över erfarenheter från två professionsfält där information både är ett arbetsverktyg och en strategisk resurs – men med helt olika krav, tempon och riskbilder.
Ann-Christin Karlén är samordnare av biblioteksverksamheten i Försvarsmakten men har ett förflutet som informationsspecialist på Vinge advokatbyrå. Ann-Christin är också tidigare ordförande för SFIS.
Henrik Ardesjö och Tuija Drake presenterar arbetet med den nya söktjänsten för Libris – Sveriges nationella bibliotekskatalog. Den nya tjänsten blir en modern och kraftfull ingång till Libris och kommer att ersätta de tidigare söktjänsterna för Libris, Swepub (vetenskapliga publikationer) och Uppsök (studentuppsatser).
Tjänsten bygger på en infrastruktur baserad på länkade data, vilket öppnar upp helt nya möjligheter för att koppla samman och berika information. Genom att nyttja styrkan i länkade data skapas en flexibel och framtidssäker plattform som gör det enklare att upptäcka, analysera och återanvända bibliografisk information i olika sammanhang.
Henrik Ardesjö
Henrik Ardesjö är utvecklingsledare för initiativet och har en bakgrund som designer och utvecklare, främst inom bok- och biblioteksvärlden.
Tuija Drake
Tuija Drake arbetar som produktledare med strategisk systemutveckling av Libris på Kungliga biblioteket. Hon har tidigare arbetat som bibliotekarie vid Tammerfors och Stockholms universitetsbibliotek.
SFIS Vårkonferens – Jubileumskonferens 21-22/5 2026
Program
Torsdag 21/5 2026
13.00-13.30 Välkomsttal och inledning
13.30-14.10 Arwid Lund. TLS tidiga historia
14.15-14.30 SFIS Historia I.
14.30-15.00 Fika
15.00-16.00 Tobias Alexander Bang Tretow-Fish & Malthe Erslev. The role of LLM i Research. På engelska
16.00-17.00 Talare 3
18.30-Jubileumsmiddag. Särskild anmälan.
Fredag 22/5 2026
8.00-8.40 – Ann-Christin Karlén. Information i två världar – från juridikens logik till försvarsmaktens beredskap.
8.45-9.25 – Tuija Drake och Henrik Ardesjö. Nya Libris, redo för framtiden.
9.30-10.00 Fika
10.00-10.40 – Erika Hedhammar. Skydda fysiska samlingar.
10.45-11.10 SFIS historia II.
11.10-12.00 Årets informationsspecialist. Summering och avtackning.
Digitalt deltagande anmäl dig här
Anmälan dig till middagen här
Om talarna
Tobias Alexander Bang Tretow-Fish
Tobias Alexander Bang Tretow-Fish is a lecturer and researcher at Aalborg University, working within the research environments L-ILD and XLAB. His work centers on how digital technologies shape teaching and learning ranging from adaptive learning systems and learning analytics dashboards to the epistemic and pedagogical implications of generative AI as well as how large language models challenge traditional notions of knowledge, evidence, and academic practice.
Malthe Erslev
Malthe Erslev is postdoc with and director of Digital Aesthetics Research Center, Aarhus University, and specialist consultant focusing on AI in professional education at VIA University College, Aarhus. Erslev’s work focuses on exploring anti-mimetic modes of engagement between humans and computers, particularly language models. Among other things, he has written a book about people pretending to be AI chatbots and won a couple of awards for his research.
In this presentation, we argue that contemporary research is situated within a broader crisis of epistemology. A crisis where Large Language Models (LLMs) play a central, structuring role. Rather than treating LLMs as neutral assistants that merely automate parts of research, we examine how they reshape the cognitive and epistemic conditions under which knowledge is produced. To explore what it means to compute within this crisis, we present an experiment using two different LLM tools – a general-purpose model (GPT-4o) and a purpose-built research system (Elicit). The application of these tools is within the practice of the systematic literature review.
Our analysis moves beyond the question of whether LLMs can replicate human labour in screening or synthesizing studies. Rather, we focus on what their application does to the epistemological foundations of systematic review work. Drawing on conceptual concepts of bullshit and nonconscious cognition, we show how LLMs introduce forms of reasoning that resist traditional criteria of transparency, stability, and reproducibility.
To expand on these findings, we incorporate insights from workshop-based engagements with researchers at a university and a university college. In these sessions participants used an LLM to assess study eligibility. Through these sessions it was apparent that LLMs operate as both methodological obstacles and productive disruptions in the production of systematic literature reviews. Their non-transparent and non-reproducible outputs expose assumptions, epistemic commitments, and sociotechnical imaginaries that researchers bring to systematic review practices. Rather than replacing established methods, LLMs foreground the tensions between procedural systematicity and the lived, interpretive work of research.
Across both the experiment and workshops, we show that LLMs function less as tools of automation and more as epistemic provocations: instruments that reveal how researchers themselves imagine and enact knowledge practices under postdigital conditions.
Arwid Lund
Arwid Lund är svensk universitetslektor vid Södertörns högskola i Stockholm. Han är ämnessamordnare för Biblioteks- och informationsvetenskap och specialiserar sig på politisk ekonomi och ideologi relaterad till digitala plattformar, öppen tillgänglighetspublicering och vetenskaplig kommunikation. Ett nytt forskningsintresse rör informationsvetenskapens tidiga svenska historia. Han är författare till två vetenskapliga monografier och ett tiotal antologikapitel och kollegialt granskade artiklar.
Presentationsämne:
”Dokumentalistpionjär Hilda S. Lindstedts syn på katalogisering, klassifikation och förmedling 1911-1938”
Erika Hedhammar
Erika Hedhammar arbetar som utredare på Riksantikvarieämbetet om frågor som rör risker för kulturarv och museisamlingar. I hennes programpunkt får ni höra om hur man kan göra en riskanalys för samlingar, vad man kan ta med i en katastrofplan för samlingarna och hur man kan öva den.
Ann-Christin Karlén
Information i två världar – från juridikens logik till försvarsmaktens beredskap.
Hur förändras informationens roll, värde och sårbarhet när man rör sig från den juridiska världen till försvarsvärlden? I detta föredrag reflekterar Ann‑Christin Karlén över erfarenheter från två professionsfält där information både är ett arbetsverktyg och en strategisk resurs – men med helt olika krav, tempon och riskbilder.
Henrik Ardesjö och Tuija Drake presenterar arbetet med den nya söktjänsten för Libris – Sveriges nationella bibliotekskatalog.
Den nya tjänsten blir en modern och kraftfull ingång till Libris och kommer att ersätta de tidigare söktjänsterna för Libris, Swepub (vetenskapliga publikationer) och Uppsök (studentuppsatser).
Tjänsten bygger på en infrastruktur baserad på länkade data, vilket öppnar upp helt nya möjligheter för att koppla samman och berika information. Genom att nyttja styrkan i länkade data skapas en flexibel och framtidssäker plattform som gör det enklare att upptäcka, analysera och återanvända bibliografisk information i olika sammanhang.
Henrik Ardesjö
Henrik Ardesjö är utvecklingsledare för initiativet och har en bakgrund som designer och utvecklare, främst inom bok- och biblioteksvärlden.
Tuija Drake
Tuija Drake arbetar som produktledare med strategisk systemutveckling av Libris på Kungliga biblioteket. Hon har tidigare arbetat som bibliotekarie vid Tammerfors och Stockholms universitetsbibliotek.