Debatt: låt öppen tillgång vara en pågående process snarare än en färdig produkt
Denna vecka (23–29 oktober) är det internationella Open Access-veckan och SFIS öppnar upp för debatt. För att uppmärksamma denna vecka kommer SFIS arrangera en nätverksträff om hur vi informationsspecialister förhåller oss till, talar om och praktiserar öppen tillgång i våra respektive verksamheter. Vad betyder öppen tillgång för dig och din yrkesutövning? Välkommen att dela med dig av dina erfarenheter! I nedanstående debattinlägg delar Cia Gustrén med sig av en läsning av öppen tillgång som ett komplext och mångfacetterat fenomen.
Debatt: låt öppen tillgång vara en pågående process snarare än en färdig produkt
Öppen tillgång (open access) är en av byggstenarna i det bredare begreppet öppen vetenskap. Behovet av öppen tillgång till forskningsresultat anses ofta stort med tanke på att forskning bedrivs inom så många olika samhällssektorer. För ett öppet vetenskapssamhälle är just tillgången till vetenskapliga resultat avgörande. Men vad menas då med öppen tillgång och hur närmar vi oss denna fråga?
Öppen tillgång framställs allt som oftast som en forskningspolitisk målsättning och likaså som en förutsättning för landets fortsatta innovationskraft på sikt. För att ta avstamp i en forskningsartikel av Samuel A. Moore (2017), kan man samtidigt ställa sig frågan om öppen tillgång alls lämpar sig som ett och samma policyobjekt att försöka uppnå på sikt. Öppen tillgång är nämligen i sig ett motstridigt eller rent av obestämbart begrepp som är svårt att avgränsa till en och samma målbild. Enligt Moore (2017) förstås begreppet öppen tillgång bäst som ett gränsobjekt. Det betyder att begreppets definition hamnar på gränsen mellan olika och inte sällan motstridiga uppfattningar. Olika vetenskapssamhällen har sina egna, lokala publiceringspraktiker, och menar även olika saker med öppen tillgång.
Ute i samhället florerar också parallella definitioner av öppen tillgång. Som Moore (2017) påpekar talas det å ena sidan om öppenhet och frihet. Detta är politiskt laddade begrepp som man kan lägga väldigt många innebörder i. Det angränsar också till en nyliberal tanke om vår tids individuella fri- och rättigheter, som kan vara både en drivkraft för förändring och en begränsning i form av en särskild, på förhand definierad förståelse av vad begreppet öppen tillgång syftar till. För att kunna följa med i utvecklingen och skapa infrastrukturella förutsättningar för öppen vetenskap här och nu, bör vi enligt Moore (2017) ta i beaktande den mångtydighet som begreppet öppen tillgång rymmer. Viktigt att komma ihåg är också att varken öppen tillgång eller det vetenskapliga samfundet är homogena till karaktären, utan tvärtom fyllda med frågor utan givna svar.
Å andra sidan tycks tillgångsledet enligt Moore (2017) handla mer om själva tillgången till vetenskapliga forskningsresultat. Då är det inte på samma sätt tal om individens fri- och rättigheter utan om att komma fram till hur vetenskapliga resultat görs tillgängliga i praktiken. Det är just i tillgångsfrågan som vi informationsspecialister kommer in i bilden på allvar och har möjlighet att göra skillnad. I vår profession som informationsspecialister kan vi bidra till att balansera och nyansera olika perspektiv på öppen tillgång genom att erbjuda en arena för samtal mellan olika discipliner med deras respektive publiceringspraktiker. Det öppna och transparenta akademiska och inte minst tvärvetenskapliga samtalet mellan olika discipliner spelar trots allt stor roll i närmandet av öppen vetenskap.
Om öppen tillgång är ett gränsobjekt, kan måhända svaret på hur vi genom öppen tillgång skapar ett öppet vetenskapssamhälle finnas tvärsöver och mitt emellan de olika vetenskapliga disciplinerna inom den akademiska världen som på olika sätt publicerar vetenskapliga resultat. Detta blogginlägg vill understryka att olika publiceringstraditioner och publiceringskulturer aktivt bör tas upp för diskussion och att denna diskussion är viktig för hur vi bygger öppen vetenskap där vi står idag. Låt därför öppen tillgång fortsätta vara en pågående process, inte så mycket för sakens skull utan för att frågan behöver hållas vid liv, för när den blir en ”färdig” produkt är risken större att den blir föremål för kommersiella egenintressen. Med detta sagt vill jag också påminna om temat för årets Open Access-vecka, som är community over commercialisation. Läs mer om detta här: https://www.openaccessweek.org/
/Cia Gustrén
Referenser:
Moore, S.A. (2017). «A genealogy of open access: negotiations between openness and access to research», Revue française des sciences de l’information et de la communication [En ligne], 11 | 2017, URL : http://rfsic.revues.org/3220.