Referat från Librisdagen 2024-11-06

Årets Librisdag gick av stapeln den 6 november. Inledde gjorde dagens moderator, Malmö universitets bibliotekschef Sara Kjellberg, tillsammans med riksbibliotekarie Karin Grönvall och KB:s enhetschef vid Bibliotekssamverkan Oskar Laurin. Det var tydligt att öppenhet och användarfokus är att betrakta som möjliggörare av utveckling men att det också kan ställas emot olika säkerhetsaspekter som kommer av det teknikskifte som vi ser och som till viss del påverkar våra katalogiseringspraktiker såväl som det omgivande Libriskollektivet.

IT-arkitekt Martin Malmsten och verksamhetsstrateg Fredrik Klingwall samtalade först med riksbibliotekarie Karin Grönvall om länkade data då, nu och i framtiden. Hörnstenarna i presentationen var att teknik bör utformas med hänsyn till den större kontext i vilken den ska ingå, att ett komplext system i grunden bygger på ett enkelt och fungerande sådant och att teknisk utveckling bygger på förfiningen av samma tekniska innovationer ända tills det uppstår något helt nytt. Att bibliotek ska sitta ihop, samarbeta och att Libris ska vara utåtriktat, bygga på öppenhet och långsiktighet är idéer som funnits med ända sedan Libris lanserades. Grundtekniken bakom länkade data bygger på en trippel av subjekt (boken), predikat (har titel) och objekt ([titeln på boken]), men det behövs mer för att länka samman det komplexa systemet av relationer mellan olika resurser. Vi behöver en vokabulär för att förstå vad dessa länkar eller relationer betyder, och denna vokabulär kom att utgöras av Bibframe2 med byggstenar som verk, instans och exemplar. Vi behöver en infrastruktur som kan hantera en historiskt sett spridd och varierande användning av Marcformatet och reducera den komplexitet detta inneburit. Det stora och svåra är konverteringarna som krävs för att skapa denna infrastruktur, när Marc har uppnått sin tekniska livslängd och inte längre är ändamålsenlig för att kunna länka samman data.

Därefter talade systembibliotekarie Andreas Mace om länkade data i lokala bibliotekssystem och KB:s kommande övergång till bibliotekssystemet FOLIO. Valet föll på en lokalt situerad lösning snarare än en molnbaserad sådan, detta på grund av bland annat dataskyddsfrågor, möjligheten att hantera länkade data, bibehållen kontroll och minskat beroende av systemleverantör. Mace beskriver arbetet med att kartlägga ett helt ekosystem av interaktion mellan olika arbetsflöden. Implementeringen av FOLIO planeras i samverkan med det FOLIO-community som finns både i Sverige och internationellt. Tanken är att gå ifrån Marc, men export av data bygger likväl på detta format. Alternativet till Marc är att utnyttja det potential som finns i länkade data och på så vis föra lokala bibliotekssystem närmare varandra.

Bibliotekarierna Katarina Synnermark, Liv D’Amelio och Andreas Andersson presenterade sedan länkbara verk i Libris, där verk är den högsta nivån av intellektuellt och konstnärligt innehåll medan instanser syftar på utgåvor med olika fysiska egenskaper, och exemplar på själva kopiorna av instanserna. Problemet med Marcformatet har varit att det krävs upprepning av beskrivningar av varje instans av samma verk, vilket kan vara både ineffektivt och inkonsekvent. Då har verken också varit lokalt isolerade samlingar av egenskaper i stället för utbrutna och relaterade till varandra. Eftersom hela Libriskatalogen är för stor för maskinell utbrytning av verk, valdes en delmängd ut: skönlitteratur på svenska. Av 1,1 miljoner instanser, skapades 77 000 verkskluster. Dock krävs en hel del handpåläggning i form av städning och korrigering av poster. Med verk som länkbara entiteter möjliggjordes effektivisering och enhetlighet i resursbeskrivningen, men det förutsätter att de särskiljande egenskaperna hos utbrutna verk är identiska.

Sedan var det dags för produktledare Tuija Drake och utvecklingsledare Henrik Ardesjö att tala om resan från webbsök till Libris sök. Det har, som Drake beskriver det, skett ett slags stambyte av Libris i syfte att gå från Marc21 till länkade data. Denna utveckling ställer krav på en agil och transparent funktionalitet hos söktjänsten, som är tänkt att vara lätt att använda, driftsäker, utvecklingsbar, tillförlitlig, och ett kreativt och kraftfullt verktyg för både användare och katalogisatörer, som därmed knyts närmare varandra. Tjänsten, som finns som betaversion parallellt med traditionella Libris webbsök, ska möjliggöra såväl snabba som mer utforskande sökningar, utifrån kärnvärden som välkomnande och inkluderande, funktionell och tillgänglig, enkel men kraftfull och modern och tidlös. Tanken är också att den ska uppdateras i realtid, vara mobilanpassad och ha en mer lättförståelig vokabulär än tidigare.

IT-arktiekt Martin Malmsten och bibliotekarie Viktoria Lundborg samtalade i sin tur om maskinen som bibliotekarie och bibliotekarien som maskin, med AI tillämpat på ämnesord. Till att börja med nyanserades AI-utvecklingen och det togs fasta på det faktiska nuet snarare än vad som sägs hända alldeles snart och i framtiden. AI definierades som maskiners förmåga att uppvisa beteenden som påminner om mänsklig intelligens, men det kunde ganska snabbt konstateras att generativ AI ligger efter våra mänskliga kompetenser på många sätt. Deskriptiv AI, som håller sig till listor och regler, ligger mer i linje med bibliotekariers beteende och är dessutom ganska bra på att urskilja mönster och tolka stora textmängder, hitta likheter, klustra och sortera enligt en samlad princip, medan vi människor kan tendera att göra på lite olika sätt. Det kan röra sig om samma ämnesområde, men vi tilldelar likväl olika ämnesord eftersom vi inte är perfekta maskiner. Kunskapsorganisation bär således på vår mänskliga bias. Maskiner kan å sin sida vara olika bra på olika ämnen, beroende på vad de är tränade på. Vi vill inte att ämnesord tilldelas på basis av olika värderingar, och där kan AI ibland vara lite för bra genom att tillfoga ämnesord som i sig inte är neutrala utan värderande av ett innehåll. Summa summarum, har föredragshållarna testat maskinen som människa, maskinen som maskin och människa som maskin. Men i slutändan är det nog fortfarande människan som människa som förblir avgörande för ämnesordsindexeringen.

Lika intressant var föreläsningen med tre bibliotekarier från Göteborg, Uppsala och Lunds UB, på temat synliggörande av äldre material i Libris med stöd av AI. Mycket material är inte sökbart i Libris, utan bara i äldre kortkataloger med begränsad bibliografisk information och en variation av hand- och maskinskriven text. Det finns olika slags katalogkort, med olika namnformer och tillkomna anteckningar efter hand. För att utvinna metadata och göra dessa kortkataloger sökbara, användes AI-modeller för att förvandla bild till textrader och textområden som kan läsas med hjälp av HTR, Handwritten Text Recognition. Från maskinträning sker justering och korrigering av oss människor för ytterligare träning av modellen. Det tar tid att träna modellen att förstå olika handstilar, och det behövs mycket justering för att hitta metadata på olika ställen på korten, men samtidigt kan denna iterativa maskininlärningsprocess ge material ökad synlighet, tillgänglighet och göra att det kommer till användning på ett annat sätt.

Slutligen var det dags för Sörmlands Librishäng med Jessica Malmström från Biblioteksutveckling Sörmland och Malin Andersson från Eskilstuna bibliotek. Här pratades inspirerande nätverksträffar online, som ett tillfälle att stötta folkbibliotek i katalogiseringsfrågor, lära av varandra och dela med sig av kunskaper samt samverka mellan bibliotek. Det kan röra sig om allt från detaljer i katalogposter till vidare idéer om hur bibliotek kan vara relevanta för sina användare. Likaså talade Amelie Hövenmark från V8-biblioteken och närmare bestämt Lycksele, om kommunalt samarbete i Västerbottens inland. Omvärldsbevakning och samarbete sker på Teamsyta, där man tar upp frågor som är relevanta för V8-biblioteken. Framför allt berörs katalogisering av samisk och lokal litteratur, och mer kunskap om klassificering av samisk litteratur lyftes som angelägen.

Dagen bjöd sammanfattningsvis på många intressanta och tänkvärda presentationer av det pågående arbetet med länkade data och perspektiv på vad AI både kan och rimligen inte kan tillföra. Till stor del vägdes AI mot vad som faktiskt kan ses som unikt med oss bibliotekarier och det bibliotekariska arbete som utförs runt om i landet.

Cia Gustrén