Biblioteket som relationsbyggare
Ett referat från CHals 2024 av Kajsa Gustafsson Åman
The future role of university libraries in a quickly changing society”
https://blog.degruyter.com/the-future-of-academic-libraries-a-utopian-vision-for-2040-and-beyond/
Rudolf Mumenthaler, Director of University Library Zurich
När han började skriva insåg han att han inte hade några svar utan enbart frågor! Men en sak var säker och det är att bibliotekens utveckling bottnar i teknologisk utveckling. Ungefär en månad efter att han släppt sin artikel släpptes Chat GPT och läget ändrades. En annan sak som Mumenthaler ser kommer ha stor inverkan är Quanum computing.
Men vad kan man anta kommer hända i framtiden. Mumenthaler menar att de digitala förändringarna leder till samhällsförändringar. Vi kommer ha mindre arbetstid med datorstödd personlig utveckling och livslångt lärande och därmed ökar möjligheter för biblioteket då det har betydelse för universitet och lärandet.
En annan viktig sak att beakta menar Mumenthaler är digital kontroll. Då många AI-tjänster bygger på tillgång till text och data blir det än viktigare att ha kontroll på sin data både personligt och som företag. Även här har biblioteket en roll!
Biblioteket kommer ändras till mer lärande platser när studenter ändrar sina krav. Fysiska och digitala utrymmen behöver samsas. Biblioteket bör bli än centralare i universitet som den arena där möten kan ske. Här behöver biblioteket vara proaktivt, förbereda för framtiden och bygga broar, menar Mumenthaler.
Situationen som universiteten befinner sig i med att behöva köpa tillbaka de artiklar de producerar ska inte upprepas med data, menar Mumenthaler. Det är viktigt att vi kurerar data själva på universiteten och ger samhället. Biblioteket och samhället ska kunna använda AI men vi och inte företagen ska ha kontrollen.
Att söka information kommer förändras med AI. AI kommer att ge oss svar men det gäller att fråga rätt och att prompta rätt blir allt viktigare. Släpp sökrutan! Ta initiativet! AI kan hjälpa till med ämnesord och abstrakt. Men vi måste kontrollera och stå för tillförlitlighet, menar Mumenthaler! Analogt med det resonemanget blir Open science viktigt för livslångt lärande och demokrati. Det material som produceras på universiteten ska publiceras fritt och vara tillgänglig samt öppet för AI. Som i sin tur ska vara öppet och synligt. Så man vet vad det bygger på!
Mumenthaler ser också en förändring inom livslångt lärande. Han menar att man inte berar ska lära nytt utan också lära ut sina erfarenheter. Ett givande och tagande i lärandet. Naturligtvis har biblioteket en viktig roll i detta. För bibliotekspersonalen blir didaktiken allt viktigare och stöd till lärande grupper. Vi ska erbjuda samarbetsyta men ska inte nödvändigtvis hålla i lärandet.
Mumenthalers bibliotek har gått över till kontaktbibliotekarier men har några specialiserade databibliotekarier. De fann övergången svår, för kontaktbibliotekarieskap behövs mjuka kompetenser och kommunikationskompetens liksom ämneskompetens De ska nå ut inom olika institutioner.
Universitet biblioteket ska fungera som samhällscenter men det är en kamp mot de rådande uppfattningarna om vad ett bibliotek är och vilket bland annat speglar sig i arkitekters förslag.
I diskussionen efter Mumenthaler lyftes frågan om säkerhetstänkande. Här finns det naturligtvis inga enkla svar.
En annan aspekt som lyftes var risken för AI att bli en ekokammare. Denna risk gör att det är än viktigare med genomskinlighet. Vi måste veta var svaren hämtas! AI-litercy är viktig här. Biblioteken små och företagen stora!
The Relational Academic Library in Theory and Practice”
Sheila Corrall, Professor, University of Pittsburgh
https://alastore.ala.org/socialfuture
Sheila Corrall har varit med och skrivit boken The Relational Academic Library in Theory and Practice och berättade om det de kommit fram till i sitt anförande.
Hon talade om det relationella akademiska biblioteket och hur samhället i stort tagit en mer social vändning. Den deltagande kulturen gör att gränsen mellan producent och konsument ffa inom information och media suddas ut. Hon menar att det nätverkande samhället kommer ge stor påverkan på bibliotekens utveckling också.
Marknadsföringen fokuserar på personliga relationer. Vilket gör att man känner sig utvald vilket knyter vidare till deltagande kultur vilket i sin tur ger gränslösa organisationer. Hon ser också en rörelse från expert till deltagande.
Om man då för detta till biblioteksvärlden ser hon en förändring från kontaktbibliotekarie till en bibliotekarie som är; hybrid, imbedded, blandad, 2.0, personlig och/eller boutique (personliga servcis).
Så biblioteket går från fakta till sociala kompetenser både inom och utom biblioteket. Även om biblioteket alltid varit engagerat ser Sheila Corrall att det blir än viktigare.
Hon ser också en rörelse mot sidebyside arbete och andra områden som omsorg. Vilket kan ge djupare relationer med avnämaren. I förlängningen till det resonemanget behöver t ex de som arbetar i informationsdisk utbildning i bibliotekets olika expertområden för att på ett kompetent sätt kunna hänvisa rätt.
Kan de akademiska biblioteken då göra dessa omvandlingar, frågar Sheila Corrall. På många bibliotek har kontaktbibliotekarier ersatts av experter på olika områden. Detta har i sin tur givit sämre kontakt med forskare.
För att gå vidare med en agenda för framtidsutveckling behöver bibliotekarier relationell kompetens. Hon ser ett ökat tryck på mjuka kompetenser och socialt kapital. Man behöver skapa en partnership manager på arbetsplatsen för att hantera detta.
I frågorna efter Sheila Corralls föredrag ställdes frågan; måste vi eller bör vi göra detta? Svaret var att vi måste skapa sociala kontakter och närmare arbete till våra avnämare. Självservice är viktigt men support är också viktigt, och än viktigare i framtiden
Maria Haglund på KTHB menade att vi behöver närma oss. Kombinera funktions- och kontaktbibliotekarie i detta. Man kanske samordna en person som är kunnig på kinesisk kultur med någon databaskunnig för att kunna stödja den vilsne kinesiska studenten.
Att möta studenters användning, behov och önskemål: Några nedslag i forskningsläget och våra egna erfarenheter
Linda Borg, verksamhetssamordnare kundtjänst, Karlstads universitetsbibliotek, och Emil Näslund, undervisande bibliotekarie, Göteborgs universitetsbibliotek
Biblioteksgeografin är en antologi utgiven av Göteborgs universitet och Linda och Emil presenterade sitt kapitel i boken. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-27768
Linda inledde med att jämföra universitets- och högskolebiblioteket förr och nu. I ett 20-årigt perspektiv. Det är kanske inte länge men det har hänt mycket. Då var det en boksamling med några läsplatser, nu är det studenternas arbetsplats. Så rensa böcker och sätt in möbler! Sittplatser viktiga, liksom digital tillgång. På många bibliotek har andra verksamheter flyttat in. För studenterna är detta viktiga arbetsplatser som ger dem tillhörighet och rutiner.
Men med nya studenter kommer nya önskemål. Dagens studenter vill ha det mysigt och varierat. Biblioteket behöver ge utrymme för alla olika behov. Samtidigt behöver rummet vara lättorienterat och tydligt. Informationsdisken kan vara stor eller liten men det behöver vara tydligt utifrån de behov som studenter och personal har. Här behöver man också beakta flera basfaktorer som ljud- och ljusmiljö, it access, värme osv…
När biblioteket frågar studenterna vad de önskar blir svaret oftast mer. Men för att få mer användbara svar kan man behöva kombinera flera olika undersökningar som observationer, fokusgrupper och enkäter. Studenten är en viktig medskapare, om en fåtölj konstant flyttas kanske den ska få stå där?
Hur får man svar från de som inte kommer?
KTH Biblioteket – hela KTH:s mötesplats
Lenita Brodin Berggren, bibliotekarie, och Pontus Juth, undervisande bibliotekarie.
Arenagruppen på KTHB gör utställningar som ska synliggöra forskning och utbildning genom event och utställning för att skapa möten vid KTH. Lenita och Pontus visade och berättade om flera av de utställningar de gjort för att visa på bredden i vad de utgår från och hur de skapar.
De visade en utställning med rymd och fysik med utgångspunkten i Hannes Alfvén, Sveriges ende nobelpristagare i fysik. En viktig del är att de uppmuntrar interaktivitet och involverar studenter i utställningsarbetet. Vid en utställning om FAIR-principerna skapade de en serie om principerna, följt av ett quizz. Klarade du quizzet fick du ett tygmärke till overallen! Till den utställningen använde arenagruppen filmer som KB tagit fram. För att illustrera publiceringskostnader hade de lånat in en varuatomat som visade vad artiklar kostade.
Utställningarna kompletteras med panelsamtal eller andra föreläsningar och event. Allt de gör dokumenteras i DiVA, även filmer finns där.
Många av utställningarna kompletteras också med bibliometriska analyser.
Förutom utställningar och därtill kopplade föreläsningar håller Arenagruppen i administrationen av studentledda workshops, kravet är att det ska ha en anknytning till KTH och vara interaktivt. De kurerar också TED-x KTH.
En interaktiv WS
Karin Ljungklint, Chalmers bibliotek
Vi delades in i grupper med olika uppgifter där vi fick olika mål. Här skriver jag bara massage, dans och vilda planer!
Hur kan vi öka bibliotekariestudenters kunskap om lärosätesbibliotek?
Pieta Eklund, bibliotekarie, Högskolan i Borås, Katarina Michnik, Universitetsbibliotekarie, Göteborgs Universitet
Biblioteksgeografin är en antologi utgiven av Göteborgs universitet och Katarina och Pieta presenterade sitt kapitel i boken. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-27768
Katarinas och Pietas föredrag om hur bibliotekariestudenter uppfattar lärosätesbibliotek gick snabbt över till en diskussion om hur man kan få in nyutexaminerade i universitetsbiblioteket. Kan man börja där som nyutexaminerad? Kan man börja med trainee-program? Hur närmar professionen sig forskningen och tvärt om? Hur kan biblioteken orka med VFU-studenter? Hur kan VFU-studenter användas? Det blev en livlig och intressant diskussion där slutsatsen nog blev att professionen och forskningen måste fortsätta vara nyfikna på varandra.
Blivande bibliotekarier kommer inte börja arbeta på forskningsbiblioteken om de har uppfattningen om att det är svåra jobb som man måste avancera till.
Lars Burman Framtidens bibliotek
Lars Burman, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek.
Lars Burman delade in sitt föredrag i;
- Meningen
- Framtiden
- Teser
- Relationer
Stora delar av föredraget är baserat på boken Meningen med ett universitetsbibliotek
Självklart menar Lars Burman att biblioteket är kärnverksamhet och dess roll är att tillgängliggöra kunskap, bevara unika, ge utrymme åt det svåra, sprida forskning, gestalta värderingar som biblioteket är, ge plats för data människor och material, förvalta, stötta samhällets tillgång i kunskap samt läka själen. Detta är viktiga och svåra uppgifter och för att klara detta bör lärosätesbiblioteken samverka.
De övriga framtidsscenarierna ser Burman som; Status quo, Det kommersiella forskningsbiblioteket och KB som nationell infrastruktur ser Lars Burman som sämre.
En samverkansstruktur där de starka kan dra olika områden och alla hjälpas åt behövs för att stå så starka och samstämmiga som möjligt.
Vad ska lärosätesbiblioteket då göra tillsammans? Jo, de ska vara delar av en nationell vetenskapliga infrastruktur, ska ha forskningskapacitet, ska ha bra chefer för att förklara utåt och inåt, ska skapa forskningsdata och tillgängliggöra, ska bevara och tillgängliggöra, ska hålla apokalypsen borta!, ska finnas i samhället och i dess utveckling.
Lars Burman ser vad han kallar materialitetens återkomst dvs att ting (fysiska böcker) värderas. Han menar också att biblioteket har en central roll i publicering på lärosätena och ska uttrycka det akademiska värdesystemet. Ytterligare en viktig punkt är att ständigt ha studentperspektivet.
Temat för Chals var relationer och Lars Burman avslutade med att tala kring detta. Han menar att vad vi kallar de som besöker/använder våra biblioteket speglar hur vi ser på dem. Är de kunder som kan köpa oss eller patrons som gynnar biblioteken?
Hur är hierarkierna? Vem styr och vem styrs? Hur kan vi navigera i det?
Är biblioteket en mötesplats, den tredje platsen? Önskar vi den eller vill vi att biblioteket enbart är en arbetsplats, ett digitalt lager eller ett lager för fysiska böcker? Om vi vill ha en mötesplats för tankar som skapar nya tanker vilken är då personalen som kan skapa dessa miljöer? Vilka förutsättningar behövs för att skapa dem? Hur tar vi oss vidare för att förklara vad och hur biblioteket kan vara?